Förskollärare gripen för sexbrott mot barn
(Ursäkta stavningen, men jag är lätt berusad för tillfället, korrar sen om det behövs.)
Jag såg det först i Expressen, sökte vidare och fann det även i SvD, DN och Aftonbladet (1, 2). En förskollärare i Jönköpings län har gripits misstänkt för sexualbrott mot barn. Vad som inträffat, eller påstås harinträffat, har jag ännu inte sett någonstans. Men den gripne ska tydligen ha gjort “vissa medgivanden”. Det hela ska ha uppdagats när ett barn berättade hemma vad som skett. Föräldrarna förde det vidare till förskolechefen som stängde av den anställde och polisanmälde.
Vissa av brotten klassificeras som “grova”, och vad det innebär i sammanhanget vet vi inte. (Men då lär det i vart fall ha varit värre än att byta kläder på nerkissde barn.) Bara det faktum att det fanns något att “berätta hemma” som föräldrarna reagerar på tyder på att något verkligen varit fel. Allt man gör tillsammans med barn ska kunna göras öppet inför både kollegor och föräldrar.
DN som också avslöjar namnet på förskolan nämner att bilder på några av förskolans barn funnits på mannens dator, och om jag förstår saken rätt så misstänks han för övergrepp på bla dessa, totalt “en handfull” i dagsläget med en reservation om att det kan blir många fler. Och utredarna bedömer bevisläget som “gott”, och då detta byggar på barnens berättelser så får vi anta att det finns en del att ta på.
Polisen som beslagtagit mannens dator hittade 150.000 pornografiska bilder, varav endast 170 var barnpornografiska. Dvs mindre än 1%. Han är således vuxensexuell eller har ett spektrum som omfattar båda åldersgrupperna. Den sexuella läggningen betyder ingenting för vad han har gjort när det gäller ansvarsfrågan oavsett vad han har eller inte har gjort. Men det har betydelse för oss som ofta smutskastas.
Vi får hålla tummarna för att han inte gjort barnen illa. Att det handlar om sexuella överträdelser som snarare hamnar inom ramarna för “dålig moral” än inom ramarna för “göra illa”. Vi får avvakta, historien läcker nog snart ut.
På den positiva sidan är att ingen av de ovan angivna medierna ännu anklagat “pedofiler” för brottet. Vi får se om de håller streck!
Lätt dystert,
Alex Limonovic
December 2nd, 2009 at 9:39 pm
Åh, jag blir ledsen när jag läser sådant här!
Vi får verkligen hoppas att det är som du säger, att beteendet är mer smaklöst än harmfullt. Man måste få vara trygg när man lämnar sina barn till en förskola!
Nicolai de Bauer
December 2nd, 2009 at 10:28 pm
Ja fy vad hemskt!
Jag hoppas att det inte växer (att fler barn har varit utsatta sedan tidigare).
Tidningarna väntar nog med att kalla honom för pedofil tills han eventuellt har blivit fälld. Det är allvarligt att kalla någon för pedofil (är det inte det? även om det inte borde vara det), och det gäller att vara säker …
Intressant att se DN’s rubrik, där de fokuserar på en stor mängd barnpornografiska bilder (i nuläget 150 stycken), istället för sexuella övergrepp. Säljer det bättre tro?
December 3rd, 2009 at 1:49 am
Förr så kallade med folk för “pedofil” till höger och vänster, men de har skärpt sig nu. Och tabbar sig någon så är det oftast Ab.
Jag tänkte också på DN’s rubrik. Märklig! Om han hade 150 000 bilder varav 170 bp-bilder så torde ekvationen lyda 170/150000=0,00113333.
Det innebär att 1,1 promille av bilderna utgör barnpornografi! Jag vet givetvis ingenting, men det låter som om han samlat på vuxenporr och fått med några femtonåringar som polisen känner igen från tidigare utredningar. Om han samlade på barnporr så skulle han rimligtvis ha mycket mer! Är det en bildserie eller två som har slunkigt med bland ett oändligt antal vuxenserier?
I vart fall bara fånigt att göra rubrik av.
Det gör i mina ögon klart att vi måsta skilja skarpt på bildinnehavet respektiva vad han kan ha gjort på jobbet. Om siffrorna stämmer är det uppenbart att det är mer en tillfällighet än samband. (Annars måste han ha avverkad en mindre ort av kvinnor för att hålla tempo, räkna gärna på det.)
Alex Limoovic
December 3rd, 2009 at 12:23 pm
Det tog inte lång tid förrän mannens identitet blev röjd och publicerad på nätet. Dessutom har någon slags häktningshandling publicerats. När det gäller bp-brotten som mannen misstänks för så verkar det som att de inte bara omfattar innehav utan även skildring. Jag antar att det avser de bilder och filmer som enligt DN skildrar de fyra flickor som mannen misstänks ha förgripit sig på.
För tillfället bedöms 170 av de 150000 bilderna vara barnpornografiska. Det lämnar ju möjligheten öppen för att antalet kan öka. Som det verkar i nuläget så kan du ha rätt Alex. Det kanske i princip bara handlar om vanlig pornografi med det tillägget att han har fotat och filmat de fyra flickorna.
Om så är fallet verkar det mest troligt att mannen är vuxensexuell eventuellt med pedofila drag.
December 4th, 2009 at 8:14 am
Rubriceringarna är kända, men jag vet ännu inte vilka handlingar det rör sig om. Förhoppningsvis är de mer “oanständiga” än skadliga på annat sätt.
Ja, han är av allt att döma vuxensexuell som av någon orsak hänfallit till att göra något med barn. Men man talar om 10 bilder och några filmklipp på dessa flickor? Jag förvånas över det låga antalet om vi ser till den långa tiden. Är det bilder på de omttalade övegreppen eller har han kopierat några bilder från arbetsdatorn? (De är ofta knökfulla med bilder.)
“Skildring” innebär således att han tagit några av bilderna/klippen själv. I bästa fall har han fotat en vattenlek, och det värre fallet kansträcka sig hu långt bort som helst. Skildrandedatumen sträckar sig över sommarhalvåret, men om det är av betydelse vet vi inte än.
Det finns för många luckor för att vi ska kunna dra några djupare slutsatser. Men något “fel” måste ha hänt eftersom att det fanns något att “berätta hemma.”
Alex
December 7th, 2009 at 11:27 am
Fattar itne vad det spelar för roll om det “bara” är 150-170 barnpornografiska bilder? Det är 150-170 för många!
Jag hoppas det vidriga aset får ett långt fängelsestraff för det han gjort mot de stackars oskyldiga barnen!
Hur ska man kunna lita på personalen på förskolor när sånt här ähnder? Och ingen anade någonting…det är helt sjukt. Folk måste utbildas! De måste veta vad det finns för tecken hos barnen som de visar som tyder på att de blivit utsatta. Skrämmande hela den här historien. Fy!
December 7th, 2009 at 4:37 pm
@Frida:
Vad det spelar för roll är hur många barnporrbilder det var i förhållande till vuxenporrbilder. 150-170 mot 150 000 tyder på att den misstänkte har ett problem som har att göra med sex och porr generellt, inte ett problem med barn, något som verkar ännu mer sannolikt, skulle rapporterna om att han uppvaktat en tonåring stämma.
Med andra ord, killen verkar inte vara något annat än en vanlig sexualdåre, och att hans offer är barn beror med största sannolikhet antingen på grund arbetsplatsen eller på grund av att han fått för sig att han kunde komma undan med sina brott lättare.
Och jag hoppas att, som du uttrycker det, “det vidriga aset”, får god vård innan han släpps ut igen, vilken nytta har ett långt fängelsestraff om det första killen gör när han blir släppt är att begå nya brott? Och tro mig, den här killen har stora problem, och tro inte att rättpsyk innebär daltande, jag tror att om de flesta visste hur jobbig sån vård kan vara, skulle dom göra allt för att sitta i vanligt fängelse.
Och vad gäller utbildning… Det vanligaste det är faktiskt att allt ser normalt ut, till och med folk som vet vad de ska titta efter missar offer, inte på grund av dålig utbildning eller erfarenhet, utan på grund av offrens anpassningsförmåga. Men det är jättelätt för “experter” att i efterhand peka på tecken, när brottet är sedan länge begånget, inte när det sker.
Och för att ytterligare komplicera saken, så är en hel del av symptomen som barn (och vuxna) som blivit utsatta för sexualbrott visar också symptom på andra problem. Man måste vara försiktig, för en utredning för sexualbrott som är obefogad kan göra lika stor skada, speciellt på barn, som ett sexövergrepp i sig, för att inte tala om de oskyldiga som drabbas.
Som jag ser det, är de enda sätten att undvika såna här situationer att skapa en miljö för barn där de känner trygghet och tillit nog till personalen att kunna ta upp känsliga saker, utan rädsla för hur de kan reagera, ge dem kunskap så att de vet vad som är rätt och fel i såna här sammanhang, och försöka bygga in viss transparens i miljöer där barn vistas, så att även om man inte kan upptäcka alla sexdårar, upptäcker dom innan de har hunnit ställa till med för stor skada.
Problemet är dock att sådana lösningar kostar pengar, och innebär att politiker måste fatta besvärliga beslut.
December 7th, 2009 at 7:10 pm
Precis! Och systemet måste ha en dubbel försäkring. Dels behöver vi forma en miljö där barnen alltid ska våga prata med vuxna om alla saker utan att känna att de “anger” en någon annan.
Dels måste smhället forma ett system för att fånga upp de vuxna med olika problembilder som är medvetna om dem. Men av naturliga skäl får denna instans inte uppfattas som eller utgöra ett hot mot den hjälpsökande.
Genom att låta olika system angripa olika problemkällor kan man nog förebygga de flesta problemen. Men det är teori, att nå dit i praktiken är svårare. Men alternativen är inte många.
Han kanske är ett “vidrigt as” i denna fråga, beror på vad han gjort. Men han kan också ha varit en bra far till sina barn och make till hustrun. Världen har fler nyanser än två. Som Pete påpekar så är det bara slöseri att tillgripa straffmetoder som inte biter. Istället måste man hitta de faktorer som får honom att gå över gränsen och lära honom hantera dessa. Och i den processen måste han själv vara en viktig del.
Synd att han inte tog tag i det på egen hand redan långt tidigare. Det är alla människors ansvar. Det är dock något som man bör göra med vänner eller likasinnade. (Att vända sig till vården avråds bestämt ifrån.)
Alex Limonovic
December 7th, 2009 at 9:55 pm
@Alex:
Jag skulle faktiskt gå så långt att säga att det inte längre finns några alternativ, eftersom media och andra grupper har tillåtits att missbruka frågan om sexuella övergrepp på barn tok för länge, och att på att väldigt lite har gjorts för att oberoende identifiera och/eller verifiera problemområden i dagsläget, och än mindre har åtgärder gjorts på denna basis.
Oberoende identifikation och verifikation är nödvändig, eftersom frågan missbrukas av grupper och individer som dels inte drar sig för överdrifter och rena lögner, speciellt när det är uppenbart att de reella orsakerna inte sällan går att finna bland deras “heliga kor,” som självklart står bortom all misstanke.
Och jag håller med att det är jättesynd att killen inte tog tag i sina problem tidigare, men jag skulle nyansera Alex råd: Om du vet med dig att du inte är en påtaglig fara för andras liv och fysiska och psykiska hälsa, så försök att klara dig med stödet från vänner och likasinnade, men om du märker att du håller på att gå över gränsen, sök hjälp. Även om det kommer att bli jobbigt och stökigt (milt sagt), så är det i det stora hela bättre än att barn kommer till skada.
December 7th, 2009 at 10:42 pm
Pete
Då är vi ense om att det inte finns fler vägar att gå om man vill reducera problemen till ett minimum.
Att jag så skarpt avråder från att söka hjälp inom vården beror på att fördomarna där ofta är lika starka. Men sök då stöd för labilitetsproblem och utelämna sexualiteten helt. Annars kan det lätt vara ett ödesdigert misstag.
Alex Limonovic
December 7th, 2009 at 10:54 pm
@Alex:
Samtidigt så kan man få på tok fel vård om man inte är ärlig - vet det av erfarenhet, dock inte i det här ämnet. Om jag får tillåtas bolla, så känns “bristande impulskontroll” som orsak till att man söker vård lite tillgjort, men jag tror att principen är rätt, att dela upp problemen i sina beståndsdelar och söka för dom.
Det är också bra att söka hjälp från ett annat perspektiv, även om de nekar hjälp och det slutar illa, och det är att vården får en smula blåslampa efter sig, dels för att se över sina normer avseende vem dom skvallrar till, dels för att detta eftersatta område uppmärksammas.
December 7th, 2009 at 11:40 pm
Pete
Självfallet kan man inte uttrycka sig riktigt så. Man kan nog bibehålla sina förklaringar men omvandla dem till sexuellt normativa situationer, och sedan sköta “översättningen” själv.
Folk är helt enkelt för rädda för pedofiler. Och skulle en labil pedofil söka hjälp blir han insprärrad. “Gott” kan några tycka, men på de premisserna söker man inte hjälp…
Just där ligger moment 22.
Om vården mötte människor fördomsfritt och garanterade att den som självmant kommer också självmant kan lämna byggnaden, och utan dokumentation, skulle nog många våga söka stöd.
En del skulle lämna lika labila som när de kom, andra skulle vara bättre rustade. Sammantaget en vinst jämfört med idag.
(Som bonus skulle man snart slippa sådana som mig som misstänkliggör vården
)
Alex Limonovic
December 8th, 2009 at 12:02 am
@Alex:
Problemet med inspärrning är att LPT tillämpas olika från landsting till landsting och från läkare till läkare. Och dokumentation är nog tyvärr ett måste, dels på grund av behovet av vårdkontinuitet, dels på grund av att man måste kunna hitta problemområden som kan åtgärdas.
Sen finns det vissa knep att ta till för att anonymisera dokumentationen, men jag tror det främsta metoden är att strikt tillämpa Sekretesslagen, och hårt bestraffa överträdelser, och det samma gäller dem som tar till LPT i onödan, eller häver nödvändiga LPT-beslut.
December 8th, 2009 at 12:22 am
Pete
Då är vi rätt ense om problemet.
Haken med databaser är att information läcker. Tyvärr även sekretessbelagd sådan. Det rimligaste vore nog om den kunde åsidosättas på patientens begäran.
Jag har inte läst LPT och vet därför inte exakt hur den kan tillämpas, men är subjektiviteten betydande så är det allvarligt. Upplever man att risken finns att drabbas bör man inte söka vård, utan stöd hos vänner eller likasinnade. Men man bör inte gå ensam med sina tankar, det är verkligt dumt i längden.
Nu passar jag på att säga godnatt också.
Alex Limonovic
December 8th, 2009 at 2:33 am
En sak är i varje fall säker: Ordet ‘pedofil’ får absolut inte nämnas, innan dess en tillit uppstått mellan terapeut och klient! Om man därefter väljer att komma ut som peddo, skall det vara i förvissning om att alla uppgifter om sexuell läggning hemligstämplas. Själv har jag nu en av mina bästa terapeuter hittills, som jag kan känna mig trygg med. Så har det dock inte alltid varit. Risken är tyvärr överhängande att vården stjälper mer än vad den hjälper.
Om pedofili är ens enda huvudbry, avråder jag därför å det skarpaste från att söka hjälp. Dessa ord kan inte nog betonas:
“Upplever man att risken finns att drabbas bör man inte söka vård, utan stöd hos vänner eller likasinnade. Men man bör inte gå ensam med sina tankar, det är verkligt dumt i längden.”
Nicolai de Bauer
December 30th, 2009 at 3:16 am
Enligt Svenska Akademiens ordlista betyder pedofil “vuxen man som söker sexuell kontakt med barn”.
http://www.svenskaakademien.se/web/Ordlista.aspx
Vilka idioter =/
January 28th, 2010 at 5:51 pm
[...] Tidigare här. [...]