”Fortfarande på fri fot”?
Det är klart jag är, annars får de väll komma hit. Men om man nu inte blixtförbjudit pedofiler att arbeta med barn så finns det ingen större orsak. Tror det var TT som skrev en blänkare med två poänger, dels att jag är fri och dels att bloggen ännu uppdateras. So what?
Varför skulle jag inte uppdatera bloggen? Det kommer jag fortsätta med oavsett hur utgången av allt detta i slutändan blir. Vad är vår (eller kanske “er”?) demokrati värd om vi ska skrämma vissa grupper till tystnad? Eller är vi pedofiler av någon orsak undantagna? Är det inte illa nog att jag inte kan sträcka upp handen och säga: ”ja, det är jag” utan att riskera mitt liv? Kanske var det bara en dum formulering av TT, men den har pekat ut en viktig brist i samhällsdemokratin.
Var är alla obstinata byråkrater när man behöver dem? Här kan de både få ta sina konflikter med det älskade regelverket i högsta hugg och samtidigt göra en god insats. Men de kanske har fått jobb på Försäkringskassan för att jaga arbetslösa och sjukskrivna, eller på Migrationsverket för att jaga flyktingar.
Hur man tystar en Alex
Det finns ett bra sätt att tysta mig slutgiltigt. Ge bara oss pedofiler samma rättigheter som er andra. När vi kan prata öppet utan att riskera liv, hem och jobb, då ska jag försvinna och aldrig besvära er igen.
Jag har gått och klurat på ett nytt inlägg. Börjar bli dags att sätta det på pränt. Får se när jag har tid nog till att göra det. Ungarna kräver sin tid.
Tyvärr har jag inte tid att producera något mer konstruktivt just nu. Jag har tankarna på annat håll än blogg och pedofili. Ska svara när jag kan.
Alex Limonovic
October 9th, 2009 at 6:22 pm
Jag blev väldigt illa berörd när jag hörde om dig på nyheterna. Många kramar!
October 9th, 2009 at 6:49 pm
Jag fattar inte vad Polisen håller på med, är du misstänkt för brott Alex?
October 9th, 2009 at 7:42 pm
Du kanske har valt lite fel jobb. Ingen förälder vill att deras barns lärare ska vara pedofil. Funderat på att byta karriär? skriv en bok eller ngt
October 9th, 2009 at 8:22 pm
Peter:
Här skriver Alex om anklagelserna. Bedöm själv händelsen: http://alex.pedofil.se/?p=209
October 9th, 2009 at 11:13 pm
@emilie: Som sagt, du vet inte vad du pratar om då jag inte är pedofil men en sansad, lyssnande och tänkande människa. Lägg ner innan du gör det mer pinsamt för dig själv. Du och bara du är förloraren när du så ogenerat visar för allmänheten att du inte är kapabel att föra en intelligent diskussion och häver en massa fördomar och hat över andra. Du förlorade redan innan du började och du fattade det inte ens. EOD.
October 9th, 2009 at 11:36 pm
Det är ju just där du går helt fel. Pedofili är inte samma sak som våldtagna 5-åringar. Om du hade läst (och förstått) något alls av den här bloggen hade du förstått att Alex och “de andra pedofilerna som hänger här” inte ägnar sig åt övergrepp och tar avstånd från dom som gör. Det finns ingen som propagerar för att våldta femåringar här. Vill du, liksom vi, hata de som gör det så är du på fel ställe. Här finns inga våldtäktsmän eller den sorts störda person som du och många andra lurats av media att tro att alla pedofiler är.
October 9th, 2009 at 11:57 pm
Nej Emelie, det du beskriver är inte pedofiler för “alla normala människor”. Jag antar att jag faller inom det du menar när du skriver normal då jag tänder på vuxna människor. Men jag utgår inte från att en grupp människor per automatik begår brott och jag ägnar mig varken åt hets mot folkgrupp eller irrationellt hat. Människan är av naturen en intelligent och tänkande varelse och det är sådana som du som totalt avviker från detta som är “onormal” om man nu kan prata om normal/onormal.
Om man ska vara strikt så borde egentligen ett “onormalt” beteende för ett djur, så som människan, vara något som inte främjar artens tillväxt, det vill säga förmågan att avla barn och på så sätt säkra artens fortbestånd. I så fall borde inte homosexualitet anses vara normalt. Men i dagens samhälle har vi dock valt att acceptera saker som avviker från den biologiska definitionen av vad som är “normalt” för människan, eftersom vi vill ha ett civiliserat samhälle där man inte endast utgår ifrån biologi, instinkter med mera. Annars kan vi lika gärna börja bo i grottor igen och skita i allt.
Jag skulle uppskatta om du slutar komma hit och bunta ihop människor i grupper och jag vill definitivt inte tillhöra din grupp “normala” människor för jag anser mig vara långt mer intelligent och empatisk än du är. Visserligen tycker du säkert att jag och t ex Bengt som har skrivit här också är sjuka eftersom vi försvarar pedofiler. Jag tänker egentligen inte ens på människor som “pedofiler”, “hetero” etc. Om en människa begår ett brott ska han/hon straffas oavsett läggning, kön, etniskt ursprung och så vidare. Annars får de göra/vara/tänka vad fan de vill.
Varför skriver jag ens denna kommentar riktad till dig Emelie? Du kommer inte läsa den speciellt noga, du kommer inte att tänka efter och ens försöka förstå vad jag menar.. Det enda jag hoppas på är att någon annan som läser här men avstår från att kommentera kan få ett frö av insikt.
October 9th, 2009 at 11:59 pm
Doktorn rekommenderar Revaxör[tm]. Natti.
October 10th, 2009 at 12:07 am
@ Bengt: Nästan bättre att ha kvar de eventuella vaxproppar man har i öronen så man slipper höra alla intelligensbefriade vrål från människor som uppenbarligen fantiserar om andra människors död och lidande.
October 10th, 2009 at 12:12 am
Emelie,
Massmedia kallar ofta barnövergripare för pedofiler, men långtifrån alla barnövergripare är pedofiler och långtifrån alla pedofiler är barnövergripare.
En barnövergripare är en person som begår övergrepp mot barn. Dessa finns det all anledning att hoppas att polisen får fast.
En pedofil är en vuxen person som är sexuellt attraherad till förbubertala barn. (Att dras till fjortisar är hebefili, inte pedofili, och barn som attraheras av andra barn är INTE pedofiler - även om vissa tidningar ibland använder ordet “pedofili” lite hur som helst.)
Många som begår sexuella övergrepp är inte sexuellt attraherade av sina offer, utan begår övergreppen av andra orsaker. Övergrepp handlar ofta om makt, inte om sex.
Det finns även personer som är attraherade av barn (och sålunda är pedofiler enligt hur psykiatrin använder ordet pedofili) som håller sig borta från barn. Att önska polisen på dessa individer är rätt meningslöst, eftersom det inte finns några tankebrott i svensk lagstiftning. (Förutom en olyckligt formulerad lags om kan tolkas som att det är ett brott att fantisera om att bygga kärnkraftverk, men det är en annan historia.)
Däremot kan man ju önska att det fanns förebyggande åtgärder som hjälper pedofiler att hålla sig borta från barn. Karolinska Institutet försöker skapa en hjälplinje som anonyma pedofiler skall kunna ringa till. För min del tycker jag att det projektet är en mycket bra idé, hoppas det går igenom.
October 10th, 2009 at 12:51 am
Alex,
Visst finns det i vårt samhälle väldigt mycket negativa åsikter om pedofili och allts om har med pedofili att göra. I vissa fall är detta avståndstagande helt befogat, i visa ren hysteri, och i många fall någonstans där emellan.
Men du inser väl att vreden över din blog inte enbart handlar om att du är pedofil? Utan om att du är en professionell person som bloggar om din sexuella attraktion till personer som står i beroendeställning till dig?
I ditt förra bloggingläggs diskussionstråd påpekade du att de flesta läkare inte begår övergrepp mot sina patienter och att de flesta [universitets]lärare inte begår övergrepp mot sina elever. Låt oss vidareutveckla den liknelsen en smula.
Låt oss säga att vi i stället för bloggaren Alex har bloggaren Bertil.
Bertil är en mainstreamheterosexuell man i sina bästa år. Han jobbar som gynekolog, och extraknäcker som universitetslärare. Han behandlar alla sina patienter och elever på ett korrekt och juste sätt. Men sen sitter han och bloggar anonymt om sin sexuella attraktion till sina patienter och klienter. Han skriver om vilken glädje det är för honom att arbeta med dessa kvinnors underliv, skriver på ett sätt som ger många läsare ett starkt intryck av att han onanerar till minnet av dagens arbete när han kommer hem.
För min del är jag övertygad om att den Bertils blog skulle väcka en hel del ont blod om den uppmärksammades. Kanske även ett och annat besinningslöst vredesutbrott.
October 10th, 2009 at 1:22 am
Ditt tankeexperiment är relevant och bra, Xzenu. Jag tror också att en sådan blogg skulle väcka “en hel del ont blod” vid upptäckt - men jag sympatiserar inte med dessa reaktioner. I synnerhet ‘besinningslösa vredesutbrott’ om andras sexfantasier finner jag svåra att ta i försvar. Om det är ett demokratiskt samhälle vi vill ha, då måste vi också acceptera att folk i allmänhet tänker obekväma tankar.
Om det nu var så att läraryrket stod och föll med vad lärarna runkade till, vore väl det bästa att enbart bevilja asexuella dessa tjänster. Å andra sidan vore inte det heller någon garanti för ett politiskt korrekt själsliv.
Nicolai de Bauer
October 10th, 2009 at 5:20 am
Det är skönt att åtminstone någon står upp för sin rätt att yttra sig, oavsett vad det handlar om. Jag vet inte vad jag själv tycker om att du arbetar där du arbetar men det kvittar egentligen.
October 10th, 2009 at 5:28 am
Nu har inga barn blivit utpekade eller ens möjligt att identifiera vilka det rör sig om eller arbetsplats (varför Xzenus exempel är totalt överflödigt och ganska löjligt). Det finns helt enkelt inget fall här annat än pedofilhysteri. Alex, stå på dig! De har inget att komma med och om google nu sviker dig tack vare blogspot eller gmail så skjuter de sig själva i foten. Vem vill använda deras tjänster då? Jag kör gmail personligen ganska ofta men då enbart för ytlig kommunikation. Privat kör jag mycket säkrare alternativ, fastmail.fm.
Dessutom behöver vi få upp en krypteriskts-manual snarast så de verkliga sexuella dissidenterna kan få någon form av sista skydd i detta hysteriska klimat. Desto mer arbete polisen får desto mindre vill de jobba med fall utan något verkligt bevisvärde (som detta är).
Skulle vara intressant att se vad som händer framöver, ingenting skulle jag tro. Ifall husransakan skulle ske (brottssatsen verkar iaf på den nivån) läs på om dina rättigheter vid husransakan och polisförhör. Du har rätten på din sida.
Helena
October 10th, 2009 at 5:33 am
En sak till, eftersom det är jag som hostar din blogg är det väldigt konstigt att polisen inte ens hört av sig till mig överhuvudtaget. Det visar tendenser på att hela tidningsartikeln är återigen koka soppa på en spik som senast då de försökte skapa en nyhet av en ickenyhet.
October 10th, 2009 at 10:21 am
Helena
Ja, google kan få för sig att stäna mitt konto, då byter jag till något annat.
Inte heller behöver polisens googles tjänster för att “spåra ip” som det bedyras i artiklarna, givetvis har denna ontakt ett annat syfte. Jag tolkar det som att de gett upp bloggen som “spår”, och att de nu söker efter andra saker jag kan tänkas ha gjort. Att de analyserar mina sökord eller eller undersöker om jag mailar oanständiga bilder mm. Även detta kommer visa sig vara återvändsgränder.
Det intressanta är att det nu i samhällsdebatten har poppat upp en pedofil som på sitt eget sätt löst de flesta problem det medför att vara pedofil. Barnen är nöjda, föräldrarna likaså (det man inte vet har man inte ont av), kollegor är nöjda och slutligen pedofilen själv.
DÅ ska även denna jagas ner!?!
Dra lärdom istället och se vad som går att göra med lite göra vilja. För ni vill faktiskt hellre ha duktiga pedofil-lärare än dåliga pedofil-förövare. Allternativet “inget alls” finns inte.
Alex Limonovic
October 10th, 2009 at 11:29 am
@ Alex: “Allternativet “inget alls” finns inte.”
Det är väl det folk inte verkar förstå. Tyvärr. Man kan ju ägna all sin tid åt att drömma om ett perfekt samhälle men jag föredrar att göra något åt det samhälle vi har. Stå på dig! Kram från mig.
Jag har förövrigt alltid haft manliga gynekologer av en slump och jag skiter högaktningsfullt ifall de har gått hem och tokrunkat till tanken på mig med en tröja på mig och rumpan bar, liggandes i en obekväm gynstol. Varsågod säger jag! Så länge de behandlar mig professionellt får de tänka vad de vill, oavsett ifall jag personligen skulle finna det konstigt att de tände på en sådan situation. Det spelar liksom ingen roll.
October 10th, 2009 at 12:42 pm
Hade du verkligen försvunnit om folk slutade gnälla på din sexualitet alex? Eller hade du fortsatt blogga/göra någon form av aktivism för att sänka exempelvis byxmyndighetsåldern? Vill minnas att du skrev att den satt bra som det var, men jag kommer inte ihåg specifikt, kanske menade du för tillfället?
October 10th, 2009 at 12:54 pm
Helena,
I mitt hypotetiska exempel “har inga [vuxna kvinnor] blivit utpekade eller ens möjligt att identifiera vilka det rör sig om eller arbetsplats”, så ditt avfärdande håller inte.
Det är helt enkelt så att du gör det en aning för lätt för dig när du bestämmer dig för att “pedofilhysteri” är den ENDA orsaken bakom den negativa reaktionerna mot Alex blogg.
October 10th, 2009 at 12:57 pm
(Och nej, motvilja mot att professionella snackar sexualiserat om sina klienter/patienter/whatever är inte att betrakta som hysteri i sig, utan en rätt rimlig reaktion. Sen att en del hanterar sina realtioner med ryggmärgen i stället för frontalloben kan ju vara lite störande, men skilj på hur folk hanterar sina känslor och deras känslor i sig.)
October 10th, 2009 at 1:07 pm
Nicolai,
Förvisso: Besinningslösa vredesutbrott suger. Detta egentligen oavsett om själva vreden är helt befogad, helt irrationell eller någonstans mitt emellan. Besinningslös vrede var bra på stenåldern, och kan fortfarande vara bra i situationer på stenåldersnivå, typ om man blir attackerad av ett vilt djur eller så. Men i vårt moderna samhälle är besinningslös vrede enbart destruktivt.
Sen vad som skall vara okej och inte okej…
Att Bertil fantiserar om sina patienter är hans ensak så länge som han håller det helt för sig själv. Om han börjar snacka med en patient om att han tänker på henne när han onanerar så är detta förmodligen (lite beroende på situationens nyanser) att betrakta som att han begår ett sexuellt trakasseri mot patienten.
Anonymt blogande ligger någonstans mitt emellan. Jag skulle varken vilja kalla det för “sextrakasseri” eller “helt okej”. En del kvinnor som läser bloggen (eller bara hör talas om den) kommer att tänka “tänk om det där är min gynekolog” och bli illa till mods. Vilket kanske indirekt kommer att gå ut över deras gynekologer, genom dålig stämning och så, trots att kanske inte ens EN av dessa gynekologer är den anonyme bloggaren.
Däremot finns det så klar en grundläggande skillnad mellan Alex och Bertil: Att heterosexuella manliga gynekologer i allmänhet inte förgriper sig på sina patienter trots att de attraheras av dem, det VET folk redan. Om Bertil haft någon avsikt att påvisa detta hade det bara varit att slå in en öppen dörr. Men hur folk reagerar på en text har inget automatiskt samband med vilken effekt skribenten avsåg att uppnå…
October 10th, 2009 at 1:17 pm
@ Xzenu:
Du har en poäng och jag är helt på det klara med att det Du säger är en del av det hela. Vi har förståelse för människors känslor i detta ämne, det är därför vi försöker visa på att känslorna saknar relevans. För oss är inte detta en öppen dörr utan en hårt låst dörr, som måste öppnas för allas bästa. Öppna den dörren är meningen med denna blogg och det får vi räkna med tar tid.
Din liknelse faller på en annan sak, anser jag:
Alex skriver i Sommarnymfetter:
En lite flicka hade dock mage att ställa sig och kissa på stället, varpå jag inte fann något bättre råd än att kränga av henne även trosorna och fortsätta min behandling. (Tur att jag inte hade henne i knät.)”
Det här lyckades läsare få till att han fick stånd och att han smörjde in solkräm på ställen där solkräm inte hör hemma. Det är deras sjuka fantasier som ställer till det för dem, inte vad Alex skriver.
Alex beskriver sin arbetsuppgift och att han är pedofil. Om Bertil beskriver sin arbetsuppgift och att han är vuxensexuell, på ett motsvarande sätt som Alex gör här, skulle ingen reagera. Alex ägnar sig (tyvärr;-)) inte i pedofila känslo-utsvävningar, vad jag anser. Det är läsarna som lägger till sådana där dessa inte finns.
Men jag förstår och instämmer i Din poäng.
Vänligen Sara.
October 10th, 2009 at 1:39 pm
@ Xzenu: Jag förstår också din poäng. Hade inte folk reagerat så kraftigt mot pedofiler hade inte denna blogg behövts..
@ Sara: Första gången jag läste Sommarnymfetter tolkade jag meningen “tur att jag inte hade henne i knät” som att det var tur för då hade han fått stånd. Jag reflekterade inte ens över att jag tolkade det så förrän långt senare när jag plötsligt insåg hur idiotiskt det var. Hade det varit en kvinna som skrivit samma sak hade jag direkt fattat att hon inte ville få sina kläder nerkissade. Jag och Alex fick iaf ett gott skratt åt detta.
October 10th, 2009 at 2:23 pm
Xzenu, som jag ser det finns det väsentliga skillnader mellan att personligen tala om för sina patienter att man fantiserar om dem, och att anonymt blogga om det. I det första fallet har patienten ingen möjlighet att värja sig mot det läkaren säger. I det senare kan hon själv välja om hon vill ta del av bloggen eller inte, och vet dessutom inte säkert om det är hennes läkare det rör sig om. Det är inte heller hennes angelägenhet, så länge vi utgår ifrån premisserna i ditt exempel:
“Han behandlar alla sina patienter och elever på ett korrekt och juste sätt.”
Flaskhalsen i hela det här resonemanget tycks vara att det handlar om sex - eller snarare tankar om sex. Det är tydligen inte populärt att skylta med sin upphetsning. Men kättja är en känsla liksom andra, som man kan hantera mer eller mindre lyckosamt. Varför skall den vara så svår att dryfta?
Nicolai de Bauer
October 10th, 2009 at 10:18 pm
Jag fattar inte att du vågar ha kvar denna blogg. De sa på nyheterna i förrgår att polisen håller på att leta reda på din IP-adress, så det ser ganska kört ut för dig. Men ändå väljer du att fortsätta!
October 10th, 2009 at 10:23 pm
Sara,
Visst har du rätt i att folk överreagerar mycket mer när det handlar om pedofili än när det handlar om någon annan sexualitet.
Dock: Inlägget Sommarnymfetter hade varit över gränsen även för en heterosexuell, även utan övertolkningar.
Tänk er Bertils blogginlägg “Sommarnymfer”. Han börjar med “Denna period bjuder på både jordgubbar och grädde i heterosexuella termer.” Och går sedan visare till att tala om hur han “Helt öppet kan man då smörja (= smeka) varje [patient] noga.”
Det behövs inte några övertolkningar för att bli rätt illamående av ett sådant blogginlägg, även när det handlar om heterposexualitet och inte pedofili. Att det i Alex fall handlar om pedofili gör ju inte saken bättre direkt: Hans dagisbarn står i mycket skarpare underläge till honom än vad Bertils patienter gör till Bertil.
October 10th, 2009 at 10:46 pm
Nicolai,
För min del tycker jag att det är en enorm skillnad mellan att:
a) ta det med patienterna
b) blogga i sitt eget namn
c) blogga anonymt
d) snacka med sin terapeut eller annan rådgivare (tex en pålitlig anhörig, och då givetvis i mycket generella termer utan att komma i närheten av att bryta sin sekretess eller så.)
A är sexuellt trakasseri, B inte lika illa men fortfarande DJÄVLIGT olämpligt, C är inte lika illa men fortfarande inte bra, medan D är okej förutsatt att det sköts på ett bra sätt.
Sex är inte den enda flaskhalsen. Visst är det en flaskhals, men profesionell distans som sådant är också en flaskhals.
Alltså, när man jobbar med människor är det kanske inte så lyckat att offentligt snacka oprofessionellt om sina klienter/brulare/patienter whatever. Särskilt inte i höga doser. En hel blogg om oprofessionella känslor för sina KBPW… nej tack!
Sen när det gäller flaskhalsen sex… Den handlar om två saker, varav “moralism” med omnejd bara är den ena. Den andra “flaskhalsen” med sex handlar om integritet och gränser mellan folk. Gränslöshet är inte samma sak som fördomsfrihet.
October 10th, 2009 at 10:50 pm
[...] fortfarande på fri fot… Okt 10 Predikan Jepp. Alex är ”fortfarande på fri [...]
October 10th, 2009 at 11:11 pm
Daniel:
Om polisen verkligen försökt få tag på hans IP hade de väl mailat mig för länge sedan eller hur? Jag har iaf inte hört något. De har den säkert redan och inga brott kan styrkas inte ens med MDL och anhang som “åklagare”.
Som Alex säger så är google-grejen något helt annat, och där kan de inte hitta något heller.
Hela förundersökningen är ett stort skämt, slöseri med resurser och på något vis skrämma bloggare till tystnad. De borde lärt sig redan första gången med Pedofil.se att det inte funkar så. Alex är laglydig. Pedofil.se är laglydig och så vidare.
October 10th, 2009 at 11:45 pm
Xzenu: “Alltså, när man jobbar med människor är det kanske inte så lyckat att offentligt snacka oprofessionellt om sina klienter/brulare/patienter whatever. Särskilt inte i höga doser. En hel blogg om oprofessionella känslor för sina KBPW… nej tack!”
‘Oprofessionella känslor’? Menar du att det även skulle finnas ‘professionella känslor,’ i så fall? Då tycker vi helt enkelt olika. Vad allsköns fackfolk tänker och känner kring mig har inte jag med att göra; det är min uppfattning. Skulle någon skriva öppet om mig - på ett sätt som avslöjar att det är just mig det handlar om - vore det en annan sak. I ett avidentifierat skick, däremot, har jag ingenting emot att figurera både här och där i mänsklighetens våta drömmar. För egen del skulle jag snarare bli litet smickrad av det hela.
För att på något sätt knyta an till Alex blogg igen: Han uppträder inkognito, och skriver bevisligen inte så pass ingående att någon enskild person kan identifieras. Big deal? Nej, satsa pengarna på skolan i stället! Där behövs de bättre!
Nicolai de Bauer
October 11th, 2009 at 12:01 am
Som jag skrev i min blogg, Alex har väl inte gjort några fel? Att någon skulle sitta och kräva ut ip-adresser på inga grunder alls, låter rejält vridet. “Ja, han skrev så”. Jaha? Och om det nu mot förmodan är så - någon kan ju ha mailat google ändå och “försökt” - så är det rätt illa (och korkat). Fast som samhället ser ut idag hade jag nog tyvärr inte blivit förvånad.
October 11th, 2009 at 3:29 am
@ Xzenu:
Det behövs inte några övertolkningar för att bli rätt illamående av ett sådant blogginlägg, även när det handlar om heterposexualitet och inte pedofili.
Om Bertil berättar om en utförd ARBETSUPPGIFT, anonymt så att varken patienten eller hans egen identitet går att ana av texten, så är det helt i sin ordning oavsett vad den arbetsuppgiften innebär och oavsett vilka känslor det väcker hos andra individer.
”Rätt illamående” är en känsla och alla känslor är okej. Jag respekterar att människor har problem med mina pedofila känslor. Dock är varje känsla den kännande individens eget ansvar att hantera.
Det som inte är okej är att man HANTERAR sina känslor av illamående, hat, äckel osv. inför pedofili
¤ så det går ut över oss.
¤ att man förutsätter att vi är potentiella förövare.
¤ att inskränka vår rättighet att prata om våra liv, våra känslor och våra fantasier.
¤ att vi tvingas leva med stigmat och totalt utanförskap
¤ att vi inte har samma juridiska rättigheter och skydd i samhället som Er andra.
Jag upplever att Du försöker Dig på den mittersta punkten.
Missförstår jag Dig?
Det finns massor saker på nätet som jag blir mer än ”rätt illamående” av. Om det som beskrivs är lagliga handlingar, (vilket smörja in sina dagisbarn med solskydd en solig dag är, eller hur?) så får jag hantera mitt illamående med ett glas vatten, några djupa andetag och ett klick på krysset i höger hörn.
@ Tornevall:
Är man pedofil är beskrivningen av utförd arbetsuppgift tydligen nog för att förundersökning och ip-spårning.
Vänligen Sara
October 11th, 2009 at 1:45 pm
@ Sara: Ja visst finns det mängder av saker man blir illamående av! Både på nätet och offline. När det gäller sex kan jag fundera ut en massa saker som jag inte skulle vilja höras berätta om, för att det helt enkelt inte är min grej. Och andra vill säkert inte höra en del av mina fantasier, för det är inte deras grej.
Det där med solkrämen är ju så löjligt. Jag kan förstå människors reaktioner på ordet “smeka” men de får ju fortfarande hantera sina känslor själva. Sen kan man ju tycka att det inte är jättestor skillnad på att smörja in solkräm eller smeka in solkräm. Man tar väl inte en klick solkräm och hårdhänt gnider in huden på ett litet barn?! Jag skulle nog smörja försiktigare på ett barn än på mig själv. För övrigt skulle jag bli förbannad om en dagisfröken lät bli att smörja mitt barn när det var soligt.
October 11th, 2009 at 2:49 pm
Emma,
Personligen är jag tveksam till om det ALLS förekommer att någon är sur över att en dagispersonal smörjer in ett dagisbarn med solkräm när detta är befogat. Att folk blir sura på denna blogg handlar inte om detta, utan istället om att denne personal sedan offentligt sexualiserar händelsen.
Att försöka tala klarspråk är bra, men i detta ingår att man bemöter de verkliga människorna och inte några halmgubbar som man själv hittar på.
Se http://tvtropes.org/pmwiki/pmwiki.php/Main/StrawmanPolitical
October 11th, 2009 at 2:57 pm
Tornevall,
Alex har inte sagt sig göra något olagligt, nej. De som fösöker föra rättsprocess mot honom agerar antagligen utifrån minst en av följande tankemodeller:
1. “Ingen rök utan eld, om han tänder på barn så begår han säkert övergrepp också.”
2. “Vi har inget att gå på, men vi tycker ändå illa om honom, och i motsats till honom kan vi använda arbetstid till att bedriva politik och använda myndighetsutövning till att helt enkelt djävlas med folk vi inte tycker om.”
3. “Whatever. Men allmänheten gillar inte pedofiler, och de blir sura på oss om vi inte ger ett handlingskraftigt intryck.”
Förmodligen är det lite en blandning av alla tre.
October 11th, 2009 at 3:11 pm
Polisen kände till min sexuella läggning redan den dag jag började jobba med barn, det har aldrig varit ett problem. Så långt tycks systemet fungera enligt min personliga erfarenhet.
Problemet är knapast heller att jag pratar om det. Bloggen fanns i två år innan häxjakten tog sin början, och den text som allt snurrat kring var inte särskilt märkvärdig.
Problemet är nog ett resultat av den krock som uppstår melan lagens relativa tolrenas och allmänhetens fullständiga okunskap som tar sig uttryck som rädsla. (Och media har haft en mycket skiftande kvalitet på sin rapportering.)
Jag tror Helena har rätt. Hela det här projektet syftar till att skrämma oss avvikare till tystnad. Likt “emotionella gästarbetare” så får vi gärna göra jobbet så länge vi inte klagar, då kastas vi ut i kylan.
Olika mediebolag kan inte gärna ställas till svars för hur enskilda tjänstemän i Stockholms stad agerar, eller för den delen för hur åklagare agerar. Men de kan välja om de vill vara en del av hysterivågen eller belysa fråga sakligt.
Alex Limonovic
October 11th, 2009 at 3:47 pm
Sara,
Ditt första stycke blandar bort korten riktigt hårt.
“Om Bertil berättar om en utförd ARBETSUPPGIFT”, presenterar du som “problemets” kärna.
Men därmed osynliggjorde du ju hela det problem som jag diskuterat. Problemet är inte att Bertil berättar om en utförd arbetsuppgift. Problemet är inte heller att Bertil är heterosexuell och patienten kvinna. Problemet är att Bertils SÄTT att offentligt berätta om arbetsuppgiften är sexualiserat, att blogginlägget började så som jag beskrev.
Om en yrkesverksam person offentligt berättar bara om sina *arbetsuppgifter*, ja jisses. Om någon blir sur så är det arbetsrutinerna hen bör klaga på, inte att arbetaren berättar om sina arbetsförhållanden.
Men om en yrkesverksam person offentligt berättar om den *kåthet* han känner inför de klienter/edl som är beroende av honom, då är situationen rätt annorlunda.
Grejjen är den att det finns inte bara en uppenbart svart zon, övergrepp, och en uppenbart vit zon, rätten till att få tänka sina tankar i fred så länge som det bara är tankar: Det finns även en ganska bred gråzon.
Om ert syfte är att få folk att bli mer förstående mot pedofiler, då är det inte någon bra metod att tassa djupt in i gråzonerna och sedan håna folk för att de inte beter sig som att ni är djupt inne i den vita zonen.
Du skriver att du upplever att jag ger mig på den mittersta punkten…
Well, din formulering av denna mittersta punkt (”att inskränka vår rättighet att prata om våra liv, våra känslor och våra fantasier.”) kan lätt tolkas som krav på en oinskränkt rätt att ge uttryck för sina sexuella fantasier, vilka dessa fantasier än är, utan att någon ens skall få reagera negativt utan att bli fördömd för att ha givit uttryck för SINA känslor.
Och om detta har jag alltså redan försökt säga: Inte ens de normaktiva mainstreamheterosexuella har någon sådan oinskränkt rätt, så varför skulle just pedofiler få ha det?
Du skriver att om man inte trivs med pedofil sexualitet, då bör man ta “ett klick på krysset i höger hörn” - det vill säga lämna hela debatten bakom sig och avstå från att delta. Hmm.
I det läget är det tyvärr relevant att påpeka att pedofili faktiskt ÄR problematiskt, och inte ärligt kan jämföras med andra läggningar. Heterosexuella relationer blandar bara in heterosexuella. Homosexuella relationer blandar bara in homosexuella. Sadomasochistiska relationer blandar bara in sadomasochister. Med pedofila relationer blandar inte bara in pedofiler, utan även barn.
Sålunda kan kamp för hetero/homo/sado utlevnad aldrig jämföras med kamp för pedofil utlevnad.
Kamp för heterosexuellas, homosexuellas och sadomaoschisters sexuella rättigheter är en kamp FÖR UTLEVNAD, och sålunda kan kamp för dessa grupper aldrig ärligt jämföras med kamp för pedofili.
Allstå: Om man känner en instinktiv avsmak för hetero, homo eller sado, då är den rimliga reträttpunkten “Jaja, det är deras ensak, bara jag och andra som ogillar det slipper bli inblandade”. Men för pedofili finns det inte någon sådan tolerant reträttpunkt. Hur vårt samhälles barn mår är faktiskt inte vårt samhälles pedofilers ensak.
October 11th, 2009 at 3:47 pm
Xzenu
Jag är glad att du kanske kan skilja på handling och person. Men allmänheten kan det ännu inte. (Och frågan är om de kan lära sig det som generell princip eller om grupp för grupp måste vinna sina rättigheter.)
Om vetskapen om att jag är pedofil läckte ut på min arbetsplats skulle det inte spela den ringaste roll vad jag skrivit. Min läggning kommer vara det som skrämmer.
Att “pedofili” är nog för att uppröra vet vi sedan drevet mot pedofil.se, om det inte var tydligt dessförinnan.
Jag skulle förstå din invändning om jag gjorde barn identifierbara, men inte ens mina kollegor skulle kunna peka ut vem som beskrivs, det är också en helt trivial handling som beskrivs. Jag har bara dekorerat med lite “pedofilt glitter”. Hade jag haft ett aoa täckandes mindre barn hade det kunnat gälla ett blöjbyte.
Vad jag också visar på är meningslösheten i att jaga pedofiler. Vi finns överallt, tom bland barnen på förskolan. Men samtidigt att barnen behandlas korrekt så som våre föreskrifter föreskriver.
Således är “jakt på pedofiler” meningslöst, eftersom “rädslan för pedofiler” är obefogad. Det är detta de aldrig skulle låta oss bevisa av fri vilja, och ett “bevis” vi nu tvingar på dem. Därför betonar jag förskolan i vissa av mina texter, i andra nämns det inte alls.
Självfallet kommer den dagen någon grips för att ha förgripit sig på barn, men det kommer inte vara jag.
Alex Limonovic
October 11th, 2009 at 3:52 pm
Xzenu
“I det läget är det tyvärr relevant att påpeka att pedofili faktiskt ÄR problematiskt, och inte ärligt kan jämföras med andra läggningar. Heterosexuella relationer blandar bara in heterosexuella. Homosexuella relationer blandar bara in homosexuella. Sadomasochistiska relationer blandar bara in sadomasochister. Med pedofila relationer blandar inte bara in pedofiler, utan även barn.”
Ja, en utlevd pedofili blandar in barn, om inte de redan blandat in oss. Hur många gånger har man inte blivit indragen i kuddkojor, eller haft en söt unge som klätarar upp i knät med en bok i högsta hugg.
Olika läggningar löser “problemet utlevnad” på olika sätt, beroende på de föreliggande förutsättningarna. Att “blanda in barn” kan vara att komma med sagoboken. Hemskt va?
Alex
October 11th, 2009 at 5:47 pm
Alex,
Angående att skilja på handling och person så tror jag att det handlar mer om språkförbistring än om grundläggande oförmåga. Massmedia ger hela tiden en bild av att pedofili skulle vara ett beteende, och när man blivit matad med detta en massa så är det så klart inte konstigt att man helt oreflekterat drar den slutsatsen.
Denna sammanblandning upplever jag som mycket destruktiv, inte minst därför att den i praktiken innebär en uppmaning om “rolluppfyllelse” till alla pedofiler om att de ska begå sexuella övergrepp.
Många pedofiler mår psykiskt dåligt, och både för deras och barnens skull är det viktigt att visa att det går att leva med pedofili utan att ge sig på barn sexuellt. Att säga till dem “du kommer att begå övergrepp” kan bli en självuppfyllande profetsia, ÄVEN om man inte lägger till det än mer destruktiva “och vi kommer att hata dig lika mycket oavsett om du gör det eller ej”.
Sen bör man ju också komma ihåg att mytbilden om pedofiler en gång i tiden omfattade alla män oavsett sexuell läggning. Om en man blir kåt så kan han inte kontrollera sina drifter, alla män är våldtäktsmän… Denna myt uppfanns INTE av feminister, utan användes först för att försvara våldtäktsmän och normalisera våldtäkt, göra det till kvinnans fel att hon varit dum nog att vistas på allmän plats eller lita på en man eller whatever.
Samtidigt: Nog för att myten är osann, men det händer ändå alltför ofta ett en förälskad person tappar känslan för gränser. Så kallad erotisk paranoia handlar inte bara om spektakulära fall där någon inbilar sig att en kändis som hen aldrig har träffat är kär i henom, utan även om mer vardagliga fall där man är kär i någon man umgås med och inbillar sig att ens känslor är besvarade.
Detta fenomen är farligt oavsett läggning, men särskilt farligt när det gäller pedofiler. Detta av två orsaker:
För det första kan en vuxen man eller kvinna i allmänhet säga ifrån på ett helt annat sätt än vad ett barn kan.
Och för det andra kan det behövas en tredje part som talar en till rätta, men eftersom pedofili är så stigmatiserat så saknar pedofiler oftare än andra någon vettig person att prata med. Dessutom kan det för många heterosexuella män ofta vara en fördel om personen som talar en tillrätta är en kvinna, och vice versa i diverse olika varianter - men det funkar inte att ett litet barn skall kunna fungera som rådgivare åt en pedofil.
Tyvärr har du fel när du påstår att rädslan för pedofiler är obefogad. Visserligen har du rätt i att situationen inte är svartvit på det sätt som en del pedofilhatare föreställer sig den, men den är allt annat än svartvit åt andra hållet händer.
Du upplever det som att du är oproblematisk, att du aldrig kommer att spåra ur och göra ett barn illa känslomässigt eller dylikt. Kanske stämmer detta, kanske inte. För min del har jag ingen aning om hur just du är funtad psykiskt, jag känner dig inte. Men jag vet att det finns andra som inte är så stabila som de själva uppfattar sig - och även om det är så att just du inte är någon fara för barnen så är dessa pedofiler det.
Avslutningsvis, när det gäller vuxnas sexuella känslor för varandra så inkluderar samhällets moral ett ganska stort mått av “lite svinn får man räkna med”. Man tycker helt enkelt att folk får tåla att någon gång ibland få hjärtat krossat, få en stalker efter sig, krångla sig ur en känslomässigt kvävande (eller rentav destruktiv) relation, och så vidare. Detta ÄVEN utan att just “sex” överhuvudtaget kommer med i bilden.
Jag hävdar att vuxna i allmänhet är mognare och mer känslomässigt stryktåliga än vad barn är. Och därmed hävdar jag också att “lite svinn får man räkna med” INTE är någon acceptabel princip att tillämpa på barn.
Så nej, rädslan för pedofiler är inte obefogad.
October 11th, 2009 at 5:49 pm
@ Xzenu: Jag försökte bara peka på att jag inte tror att det märks någon skillnad på hur Alex smörjer in solkräm och på hur en icke-pedofil smörjer inte solkräm. Jag pratar om den verkliga händelsen och inte om bloggen i sig. Och jag riktade mig främst till Sara med min kommentar och mina allmänna funderingar över just solkrämen.
Det där med att “tala klarspråk” är bara min signatur och jag bemöter alla människor som kommer hit som vill ha svar på något just jag har skrivit. Jag vet inte om du syftar på något speciellt jag skulle ha skrivit där jag undgår att möta de verkliga människorna, eller vad det nu var du skrev?!
October 11th, 2009 at 6:21 pm
Xzenu
Det finns förövare i alla läger, det är sant. De orsker som ligger till grund för desa är inte bundna till någon sexuell variation.
En “rädsla för pedofiler”, med den självklara förföljelsen som följd, kan aldrig ursäktas för att det finns en extrem minoritet människor som inte kan kontrollera en förälskelse.
Som du skälv konstaterar, och har rätt i, så behöver alla personer ibland någon att prata med. Ju mer rädsla man odlar mot en minoritet, desto mindre är chansen till att hitta någon som är pålitlig att tala med. Därmed öker också risken för att profetian blir självuppfyllande.
Således följer att ju mer vi låter inblillade risker styra vårt faktiska handlande, desto större blir grundförutsättningarna för högst verkliga problem. Och vice versa.
Och problemet är som du säger inte uppfunnet av feminister. Det kan liksom så många andra märkligheter på temat “sexualitet” härledas tillbaka till kyrkans fallna spira. Vilka i sin tur tog värderingarna från grekiska filosofer. (Inte att sammanblanda med grekiska kulturen i övrigt.)
Ett betydande antal kvinnor utsätts för både sexuellt och annat fysiskt våld inom äktenskapet. Jag anser inte att tumregeln “lite svinn får man räkna med” ska gälla där heller. Men det är inte ett argument för att förbjuda äktenskap, utan för att söka orsakerna och åtgärda dem.
Att använda “folks värderingar” som någon sorts grund för rättspraxis fungerar helt enkelt inte. Det blir en totalt självmotsägande logik som gör subjektiviteten till ledstjärna.
Vi HAR våra fomella rättigheter mycket långt. Nu gör vi anspråk på att TILLÅTAS använda dem också.
(Allternativt kan vi välja att betrakta alla människor som presumtiva förövare då det inte bär ett signifikat som är observerbart. Men det första vi skulle tvingas stävja i ett sådant samhälle är äktenskap och familjebildning, då det är inom dessa instituteoioner de flesta vålds- och sexualbrott förekommer.
Det är dock inte en utveckling jag vill se.)
Alex Limonovic
October 11th, 2009 at 6:32 pm
Xzenu: “Tyvärr har du fel när du påstår att rädslan för pedofiler är obefogad. /…/ jag vet att det finns andra som inte är så stabila som de själva uppfattar sig - och även om det är så att just du inte är någon fara för barnen så är dessa pedofiler det.”
Visst händer det att känslomässigt instabila individer skadar barn, antingen genom fysiska övergrepp eller verbal misshandel. Just därför skall det finnas ett starkt skydd i all barnomsorg, till exempel i form av hög vuxennärvaro, så att ingen - _oavsett läggning_ - får tillfälle att missköta sig. Problemet är ingalunda ‘pedofilspecifikt,’ om nu någon trodde det.
Att någon felbedömer sin egen karaktär är snarare ett universellt problem. Värre är det förstås för de som lider av exempelvis psykos eller störningar i autismspektrumet, men att pedofiler generellt sett skulle sakna självinsikt, det motsätter jag mig till dess beläggen lagts fram.
Nicolai de Bauer
October 11th, 2009 at 7:09 pm
“men att pedofiler generellt sett skulle sakna självinsikt, det motsätter jag mig till dess beläggen lagts fram.”
Det gör jag också.
October 12th, 2009 at 12:32 am
“Homosexuella relationer blandar bara in homosexuella. Sadomasochistiska relationer blandar bara in sadomasochister. Med pedofila relationer blandar inte bara in pedofiler, utan även barn.”
Detta måste klassas som sämsta rättfärdigandet/särskiljandet genom tiderna. Ungefär i klass med rättfärdigandet/särskiljandet att endast homosexualitet och heterosexualitet kan vara läggningar eftersom man kan vara både homosexuell och sexuell sadist.
Anledningen varför argumentet faller platt, och inte bara platt utan överkörd råtta platt, är att sadomasochisten är en enda grupp utan flera i många fall. Utan det är snarare så att personer ofta delas upp i sadister och masochister. En person med en sadomasochistisk läggning är alltså en som har båda läggningarna och inte endast en av dem.
Därmed faller hela jämförandet med heterosexuella och homosexuella. Sexuella sadister har sex med sexuella masochister… visst är det kompatibla läggningar men likväl olika. Vad du borde skrivit istället för att försöka återskapa (tränga in med ett skohorn snarare) gay-subkulturen’s självglorifierande terminologi med s/m-subkulturen är att parterna i dessa relationer i regel ofta är vuxna individer (ja, om vi med “homosexuella relationer” och “heterosexuella relationer” enbart avser statistiskt vanligt förekommande vuxenattraherade individer).
Argumentet är alltså rent nonsens, till och med rent av oseriöst i mina ögon.
“Homosexuella relationer blandar bara in homosexuella. Med sexualsadistiska relationer blandar inte bara in sexualsadister, utan även sexuella masochister.”
Det där låter mer som verkligheten för mig. Värdelöst argument… Även i det sammanhanget är det rent nonsens. Kör lite hederligare argument nästa gång.
October 12th, 2009 at 1:33 am
Nicolai,
Den skillnad jag beskriver är inte mellan själva pedofilerna och teleiofilerna (vuxensexuella), utan mellan de individer som pedofilerna blir kära i och de personer som teleiofilerna blir kära i: När en teleiofil blir lite smått “kär och galen” så är det i allmänhet inte lika farligt som när en pedofil blir det.
October 12th, 2009 at 2:02 am
Helena,
JISSES, här var det mycket lingvistiska krumbukter ganska långt bort från verkligheten.
Detta är verkligen inte rätt forum för någon förjupad diskussion om sadomasochism, och jag kommer därför inte att bemöta dina påståenden om denna minoritet. Nöjer mig med att konstatera att de förefaller mig vara fördomsfulla och sakna djupare förankring i den aktuella minoritetens egen subkultur.
Skit samma om man kallar det för “två sadomasochister” eller “en sadist och en masochist”, det rör sig lik förbannat om två individer med ett gemensamt intresse och ett gemensamt sexuellt behov. GIVETVIS finns det nyansskillnader. För övrigt kan även män som tänder på kvinnor och kvinnor som tänder på män ses som två separata och motsatta grupepr om man så vill.
Med grupperna “pedofiler” och “barn” utgör INTE en gemensam grupp hur man än vrider och vänder på det, och det utgör INTE heller något dynamiskt motsatspar på det sätt som man om man så vill kan betrakta heterosexuella par och sadomasochistiska par.
Om du inte fattar den skillnaden så är det i ditt omdöme som bristen ligger, inte i min hederlighet.
Givetvis är det stor skillnad mellan att å ena sidan att som vissa pedofiler kämpa för att få finnas så länge som man går en balansgång och inte ger sig på barn sexuellt, och å andra sidan att som vissa andra pedofiler kämpa för att få begå övergrepp.
Men ingen av dessa båda sidor kan jämföras med heterosexuellas, homosexuellas och sadomasochisters kamper för sina sexualiteter.
Om du inte håller med mig så får vi agree to disagree. Om du vill göra ett nytt försök att analysera frågan. VÄNLIGEN håll dig då till att snacka om heterosexuella. Det är inte en slump att min exempelperson “Bertil” ovan är mainstreamheterosexuell. Heterosexualiteten är normativ, den sitter säkert. Att sitta och kritisera homosexualitet eller sadomasochism på en pedofil-blogg, fy, var snäll och låt bli det i fortsättningen.
Detta om detta.
October 12th, 2009 at 2:20 am
Xzenu: “När en teleiofil blir lite smått ‘kär och galen’ så är det i allmänhet inte lika farligt som när en pedofil blir det.”
Säg det till de som blivit förföljda, trakasserade och våldtagna i vuxen ålder. Jag håller med dig om det du tidigare skrev, nämligen att vuxna kan säga ifrån på ett helt annat sätt än barn. Men så länge det är ‘galna’ individer vi har att göra med, vidhåller jag att denna galenskap är ett långt större problem än sexuell preferens.
Nicolai de Bauer
October 12th, 2009 at 2:59 am
Alex,
Att en rädsla är befogad innebär inte att den ursäktar irrationella reaktioner som är kontraproduktiva, bryter mot grundläggande människovärde, eller båda delarna.
Funkar inte med “allt eller inget”. Facklor och högafflar funkar inte, men att inbilla sig att det inte finns något problem emd pedofili utan att det enbart skulle röra sig om “hysteri” fungerar inte heller.
Angående den andra biten…
Att destruktiva relationer förekommer bland teleiofiler framgår av mitt exempel. Personligen tycker jag att du säger emot dig själv när du hävdar att vi inte skall ha någon hustrumisshandel alls men att vi ändå inte skall förbjuda äktenskap. Om man nu skall ta dig på orden, alltså., i stället för att bara se det som rara floskler där man presenterar oförankrade önskedrömmar som ett realistiskt alternativ.
Visst kan man ha söta drömmar om att alla alltid skall vara snälla mot varandra, men verkligheten ser inte ut på det viset. En verklig nollvision skulle innebära ett totalförbud mot sexuella relationer, och det vore det helt enkelt inte värt.
October 12th, 2009 at 3:03 am
Nicolai,
Grejjen är att det krävs mycket större galenskap för att bli farlig för en vuxen än för att bli farlig för ett barn. Barn måste kunna förlita sig på att vuxna fungerar bra och tar hand om dem, tar ansvar för dem på ett vettigt sätt.
Finsn hur många falls om helst, MÅNGA fler än de extremfall du nämner, där en en vuxen fått snacka ner en kärlekskrank vuxen eller hålla henom på avstånd. Vuxna kan värja sig för mycket som ett barn inte har en chans att värja sig mot.
När någon man tycker om börjar gilla en på ett helt annat sätt än vad man gillar dem tillbaka så är det svårt nog för en vuxen att hantera, men oftast så går det. För en vuxen. Ett barn har inte mycket till chans.
October 12th, 2009 at 10:21 am
“Men så länge det är ‘galna’ individer vi har att göra med, vidhåller jag att denna galenskap är ett långt större problem än sexuell preferens.”
Du har helt rätt Nico. Jag håller på dig.
October 12th, 2009 at 11:41 am
“När någon man tycker om börjar gilla en på ett helt annat sätt än vad man gillar dem tillbaka så är det svårt nog för en vuxen att hantera, men oftast så går det.”
Jag vet inte om alla våldtagna människor runt om i världen skulle hålla med. Om man “gillar” någon på ett sätt som innebär att man måste få dem till varje pris, då handlar det nog inte om kärlek i mina ögon.. Det är makt eller något annat. Klart att ett litet barn inte har något att sätta emot (förutom närvaron av andra vuxna människor) men ärligt talat har inte jag så mkt att sätta emot heller och det finns någon många som skulle hålla med. Sen gillar jag inte att värdera och jämföra olika övergrepp och lidanden.
Och vad menar du med barn? Personer upp till 15? Det blir ett väldigt brett spektrum om man ska prata om att “sätta emot”. En stor 14-årig kille har nog mer att sätta emot än vad jag har.
Äh, jag tycker att den här diskussionen är rätt fånig.
Så här ser jag på det (om man bortser från en massa detaljer och nyanser, men vi måste ju först ha en grund att stå på):
1) Pedofiler finns och kommer att fortsätta att finnas.
2) Åtgärder: Antingen får vi bedriva utrotningsverksamhet à la nazisterna och det blir något vi får fortsätta med i all oändlighet då pedofili inte går att utrota. ELLER så slutar vi tjafsa om alla “normala” människors känslor hit och dit, bla bla ni är sjuka och äckliga, och lär oss att leva i harmoni. De som vill ha hjälp och stöd av någon anledning ska få det och brottslingar ska ställas inför rätta. OAVSETT vem man är. Det borde inte vara svårare än så här.
October 12th, 2009 at 11:45 am
Om det inte framgick så tycker jag inte att utrotning och hat etc är the way to go. Jag säger som Skalman (eller om det var Jesus eller någon hehe) “den som är utan synd kan kasta första stenen”. Jag skulle skämmas om jag försökte sätta mig till doms över andra människor och tycka att jag var lite bättre än dem. Om en grupp individer i samhället är på väg utför, bort från en “nivå” där de kan vara harmoniska och leva lyckligt tillsammans med andra människor så ska vi väl räcka ut handen och hjälpa dem upp istället för att ge dem en extra spark så de försvinner så långt ner att de aldrig kan komma tillbaka?!
October 12th, 2009 at 11:59 am
Emma: “De som vill ha hjälp och stöd av någon anledning ska få det och brottslingar ska ställas inför rätta. OAVSETT vem man är. Det borde inte vara svårare än så här.”
Jag håller med så mycket att jag nästan kissar på mig! Kvinnan med sexiga argument och laddad humorkanon vinner min röst till valet!
Och tack till dig, Peter, för ditt stöd!
Nicolai de Bauer
October 12th, 2009 at 12:47 pm
Emma: “De som vill ha hjälp och stöd av någon anledning ska få det och brottslingar ska ställas inför rätta. OAVSETT vem man är. Det borde inte vara svårare än så här.”
Du är så klok och förståndig.
October 12th, 2009 at 1:44 pm
@ Nico: Jag kanske ska satsa på att bli någon slags världspresident.
@ Peter: Tack. Det skrämmer mig dock att väldigt många inte kan ta till sig detta simpla recept. Det blir liksom lite konstigt att prata om integration och hur man ska hantera flyktingar och så vidare för att de inte ska hamna utanför samhället när det finns människor som måste dölja en stor pusselbit i sin identitet för att inte riskera livet, vänner, familj, jobb osv. Hemskt..
October 12th, 2009 at 2:22 pm
Emma: “Det skrämmer mig dock att väldigt många inte kan ta till sig detta simpla recept. Det blir liksom lite konstigt att prata om integration och hur man ska hantera flyktingar och så vidare för att de inte ska hamna utanför samhället när det finns människor som måste dölja en stor pusselbit i sin identitet för att inte riskera livet, vänner, familj, jobb osv. Hemskt..”
Ja det är hemskt. Trångsynheten har många ansikten.
October 12th, 2009 at 3:45 pm
Undrar om det fanns en fråga i ansökningsformuläret som löd, “Är du pedofil eller lider du av någon annan sexuell avvikelse?”?
http://www.sax.nu/tabid/214/vw/1/ItemID/6634/Default.aspx
October 12th, 2009 at 4:46 pm
Det är inget annat än diskriminering! Förresten kan man ju tycka att om han ville bli lärare för att kunna förgripa sig på barn så hade han knappast skyltat med sin läggning.
October 12th, 2009 at 5:38 pm
Xzenu
Det är intressant hur du undviker de argument jag lagt fram för att istället upprepa samma strunt ett varv till.
Jag har aldrig påstått att det inte finns problem. Läs tex första raden en gång till. Jag skrev det först för att det skulle vara tydligt.
Och vist inefattar pedofil utlevnad barn, vilket jag ägnade en hel kommentar enbart för dig, ändå låtsas du som om inget sagts.
Vad gäller ditt resonemang om “destruktiva relationer” här, så kan två bara två distinkta ståndpunkter komma ifråga. Och respektive följder kan var och en nog själv reda ut. Min åsikt är klargjord. (Givetvis finns fler tänkbara nyanser, men dessa argumentaras inte för. Vare sig direkt eller indirekt.)
Nu slutar du tramsa runt och upprepa strunt som redan besvarats. Antingen resonerar du utifrån de bemötanden du får, eller så kan vi enas om att vi är oense i sakfrågan.
Pajkastning och tramsande hör inte hemma hos mig. Det får du göra hos andra. Jag har inte tid med sådant.
Alex Limonovic
October 12th, 2009 at 8:00 pm
Snart kommer väl polisen stänga ner denna blogg? De letar efter din IP-adress just nu, undrar varför det tar sådan tid att hitta den…
October 12th, 2009 at 8:11 pm
Daniel,
Vilken lag tror du att denna sajt bryter mot?
Yttrandefrihet har vi för de åsikter vi INTE sympatiserar med - de åsikter alla gillar behöver ingen yttrandefrihet, de är välkomna ändå.
October 12th, 2009 at 8:29 pm
Daniel
Nä, det finns inga lagliga utsikter att stänga bloggen för någon myndighet. Det värsta som kan hända är att min identitet röjs, men bloggen blir kvar ändå.
Faktum är att jag skulle får mer tid till att utveckla den.
Alex Limonovic
October 12th, 2009 at 8:52 pm
Alex,
När man inte har en helt gemensam diskurs blir det lätt att man pratar förbi varandra. (För de läsare som inte är akademiker - Diskurs betyder i debattsammanhang ungefär: “diskussionens grundförutsättningar, HUR man talar om saker, vad vilka kriterier som används för att avgöra vad som är relevant.”)
Dina invändningar mot mina inlägg skulle alltså handla om att jag borde fokusera mer på att diskutera sagostunder och på att älta självklarheter som det är helt uppenbart att alla är överens om. Yeah right. Nej, det är knappast där skon klämmer.
För min del ställer jag mig mycket kritisk till den diskurs som du och andra debattörer här gemensamt väver fram. En diskurs där problemen med pedofil sexualitet trivialiseras och osynliggörs, en diskurs där man till och med försöker begränsa den sociala konstruktionen “övergrepp” till att endast omfatta “brutala överfall”. En diskurs där befogad oro över att barn skall fara illa automatiskt får ett löjets skimmer över sig, och ickepedofilers instinkter inte bara förvägras ett ofärtjänt bevisvärde utan även vrids till att tjäna som något slags absurt bevis för att pedofili skulle vara oproblematiskt - att all kritik endast beror på “hysteri”.
Detta är din blogg, givetvis har du all rätt i världen att försöka bygga upp vilken diskurs du än vill. Och givetvis har du all rätt i världen att sitta och vara alternativt normativ och idiotförklara alla som vägrar underordna sig din diskurs med att definiera dem som “strunt” eller whatever. Men du gör det på tok för lätt för dig om du försöker lura i dig själv att din diskurs är objektiv och opartisk.
Att det smått hjärndöda hatbrevet skrivet i bara VERSALER hamnade på förstasidan förvånar mig inte. Däremot skulle det förvåna mig oerhört om detta inlägg blev citerat i sin helhet och bemött på förstasidan.
October 12th, 2009 at 9:52 pm
Xzenu
Ja, det handlar om diskurser. Diskurser rörandes syn på sexualitet och pedofili. Men diskursiva förhållningssätt förändras genom debatt, då man kan visa på ett bättre fungerande förhållningsätt. (Hur synen på en god uppfostran har förändrats är ett bra och historiskt närliggande exempel.)
Nedan generaliserar jag för att göra resonemanget tydligt.
Er (vuxensexuella) syn på vad “sexuellt umgänge” innebär passar inte alls vår pedofila syn. De beteenden ni heterosexuella män har gentemot kvinnor kan jag inte använda mot unga flickor. Det fungerar inte, det blir fel!
Därför utvecklar pedofiler normalt allternativa förhållningssätt som passar vår målgrupp, dvs pojkar resp. flickor. De har inte mycket gemensamt med er syn och vad ni tror är den enda möjliga, av naturen givna metoden. Det är så naturligt för er att ni i princip aldrig reflekterar över andra möjligehter.
(Inget klander i det, men en uppmaning att sätta “det självklara” under lupp.)
Om pedofiler förnekas dessa utvecklingssteg och låses in i den normativa synen på sexualitet och sexuellt umgänge, då uppstår olika varianter på de problem ni är rädda för.
Vi är annorlunda och behöver “justera protokollet” mer än tex de homosexuella behöver.
Vad ni vuxensexuella lätt glömmer är att vi har samma intresse som ni av att barnen utvecklas till trygga individer. Annars skulle de sinom tid vända sig emot oss, vilket vore helt kontraproduktivt.
Vilket leder vidare till begrepp som “övergrepp”. Det används idag utan tanke på konsekvenser för de inblandade parterna. (Jepp, pluralis.) Jag skiljer på övergrepp där någon tar skada, och “övergrepp” där ingen ens kan ta skada. Där “övergreppet” bara är ett uttryck för att någon annan inte tycker om tanken på det.
Med dagens lagstiftning blev tex signaturen “Ninni” våldtagen av sin nuvarande man flera år. Hon uppskattade det mycket och är än idag lyckligt gift med samme man. Övergrepp? Nä!
Nå, nu slutar jag generalisera.
Om du ska kunna möta oss i diskussion så måste du försöka möta oss i vår situation. Normen saknar begrepp för vårt sätt att hantera vår sexualitet. Och vi vill gärna vidga den allmänna synen.
Med din diskurs är jag närmast asexuell då jag inte har vuxensexuellt intresse i någon som helst bemärkelse. Men i min värld är den ståndpunkten inte giltig. Jag har en sexualitet och lever ut den på andra sätt då förutsättningarna är fundamentalt annorlunda.
Jag vill visa på hur samhället skapar de flesta av de problem man är rädd för, och därmed på köpet hur de undviks. (Senast här: Länk 1, Länk 2)
Jag hoppas det blir tydligt varför det diskursiva synsättet på sexualitet måste vidgas. Det fungerar kanske för er, men inte för oss. Då samhället inte förstått kärnproblemet utan bara dess mer ytliga konsekvenser så blir det också oförmöget att lösa problemen du talar om mer permanent.
Om du studerar denna blogg så ser du att jag gör en mycket tydlig skillnad mellan hysteriska och inte hysteriska motståndare, de senare och deras bevis bemöter jag sakligt. Men jag kräver att man lyssnar på de svar man får och förhåller sig till dem, oavsett vad man har för åsikt. Vägrar man detta är man inte intresserad av diskussion, eller möjligen inte kompetent nog att delta.
Du är inte dum, använd dina grå till att försöka förstå fenomenet “pedofili” på djupet om ämnet intresserar dig. Men att använda er diskurs är dödsdömt, den är för trång och ensidig. Bara ett tips.
Alex Limonovic
October 12th, 2009 at 11:05 pm
Oavsett vad som skulle hända med Alex kommer den här bloggen aldrig att stängas ned. Den kommer alltid att finnas kvar och om inte på den här servern så på någon annan server. Den enda som kan stänga ned bloggen för alltid är Alex om han ber mig att göra det.
Så är det med det, polisen kan inte göra något mot bloggen och Alex åsikter kommer alltid finnas här.
Faktum är att ni bör ta till er dem och försöka förstå, det finns egentligen ingen verklig konflikt mellan samhällets önskan och Alex önskan. Konflikten finns pga det hysteriska klimatet idag. Ordet pedofil i sig är ett hett tips.
October 13th, 2009 at 1:37 am
Förvisso förbättras diskurserna efter hand genom seriösa diskussioner. Avsaknad av detta är en av de stora farorna med att sopa pedofili under mattan och låtsas att det inte finns, att det är någon slags övernaturlig fasa, eller att det är oproblematiskt.
Tack för att du noterade att din generalisering är just en generalisering. Denna generalisering förefaller mig vara en hypotetisk diskurs där alla diskurser som inte överensstämmer med din egen bakas ihop till en enda stor gemensam smet. Som tillfällig tankekonstruktion för att definiera din egen position kan en sådan smet vara konstruktiv, men inte för att förstå andras positioner. Ett par synpunkter…
1. Angående samlagsfixering och sexualisering
Jag antar att det är samlagsfixering du syftar på med ditt snack om ”er vuxensexuella”. Detta att sexualiteten förutsätts kretsa kring samlag. Well, samlagsfixering är ett gissel som skapar mycket onödigt lidande hos folk av alla relevanta läggningar. Men, du gör ett stort misstag av typen önsketänkande om du tror att teleiofiler i allmänhet är samlagsfixerade medan pedofiler i allmänhet inte är det. Lyckligtvis finns det ickefixerade inom båda läggningarna, och tyvärr finns det samlagsfixerade inom båda läggningarna. Och tyvärr är det RIKTIGT ruskigt när en pedofil är samlagsfixerad. Hu.
Sen har vi sexualisering, detta att ÖVERHUVUDTAGET sexualisera sina positiva känslor. Personligen anser jag att dagens samhälle är för sexualiserat i den bemärkelsen att vi är för dåliga på att lyfta fram ickesexualiserad kärlek och njutning.
Hos en del pedofiler tycker jag mig se en romantiserad vanföreställning om att skillnaden mellan er pedofiler och oss andra är att ni älskar barn medan vi inte gör det. Det är inte så det funkar. Skillnaden är i stället att vår kärlek till barn inte är sexualiserad. Jag tror också att en del av de människor som sexualiserar sin kärlek till barn kan lära sig att avsexualisera sina känslor och relatera på ett asexuellt sätt till barn.
Vissa hävdar att sexualitet alltid sitter bergfast, andra att den aldrig gör det. För min del hävdar jag att det varierar från fall till fall. I vissa fall går det att utveckla eller avveckla ett attraktionsmönster – och har man den chansen så bör man ju gärna utveckla sådana som leder till lycka för alla inblandade parter och avveckla de som i hög grad riskerar att leda till olycka för någon inblandad part.
2. Angående demonisering och avsikter.
Du skriver att pedofiler i allmänhet inte vill barn illa utan vill att barn skall växa upp till trygga individer. Därmed säger du emot demonbilden av den onde pedofilen vars avsikt är att förgöra sitt värnlösa offer eller åtminstone inte bryr sig om hur offret mår. I mina ögon är detta lite att slå in en öppen dörr: Det stora flertalet av de pedofiler som gör barn illa gör det utifrån önsketänkande, inbillskhet eller oaktsamhet. Att helt enkelt inte bry sig tror jag är mer ovanligt, och ren illvilja tror jag är mycket ovanligt.
Tyvärr är ett trauma inte automatiskt lättare att bära bara för att den som gjorde en illa inte hade som sin målsättning att göra en illa. :-/
3. Angående övergrepp och byxmyndighetsålder.
Du använder samma falska dikotomi som de du kritiserar, om än med annat syfte. Detta att en handling antingen är övergrepp eller oproblematisk. Verkligheten är mycket mer komplicerad. Byxmyndighetsåldersgränsen har vi därför att gränsen måste dras någonstans. För min del tycker jaga tt den ligger bra där den ligger (och har för mig att du också tycker det). Det finns goda skäl både för att höja gränsen och för att sänka den, 15 är en bra kompromiss. Särskilt med tanke på att det lyckligtvis inte är HELT fritt fra under den där buffertzonen på tre år: Ungdomar mellan 15 och 18 har en del skydd mot utnyttjande som vuxna inte har, lagstiftningen lägger mer ansvar på den vuxna parten.
Åldersgränsen är till för att skydda de svaga och utsatta. Enskilda fall där en ung person haft en sexuell erfarenhet med en äldre person och varit nöjd med det får inte göras till ursäkt för att de mindre lyckligt lottade ska behöva stå skyddslösa. Tyvärr har jag hört utpräglade sådana resonemang från en del pedofiler: Det KAN ju tänkas att just det här barnet inte tar någon skada alls, så då är det ju bara att tuta och köra – om barnet blir traumatiserat är det bara att säga ”hoppsan” eller skylla på samhället.
4. Angående perspektiv
Din slutpoäng har flera allvarliga brister. För det första fungerar det inte att prata om någon enhetlig ”er diskurs” i detta sammanhang, generaliseringen har tjänat ut sitt legitima syfte.
För det andra – om man skall förstå pedofili så är pedofilers erfarenheter, tankar och teorier förvisso EN av de saker man bör sätta sig in i. Men man bör även sätta sig in i erfarenheter, tankar och teorier från dem som i barndomen råkat ut för pedofiler.
Då självfallet inte filtrerat så att man enbart ser de allra mest tragiska historierna, men absolut inte heller filtrerat genom det traditionella pedofilfiltret att alla som farit illa A) är undantaget som bekräftar regeln B) dessutom hjärntvättade av hysterikerna så att deras erfarenheter inte räknas och/eller C) bortförklaras utifrån något annat resonemang.
Som sagt: Heterosexualitet handlar om heterosexuella, homosexualitet handlar om homosexuella och sadomasochism handlar om sadomasochister. Men pedofili handlar om barn, inte bara om pedofiler. Det handlar om en sexualisering som inte ligger i barnens intresse och som mycket lätt kan leda till att de far illa.
Sorry, men pedofili ÄR ett problem.
Din idé om lösning på detta problem är att pedofiler visserligen skall använda barn för sina egna sexuella syften, men bara på sätt som aldrig blir vuxensexuella eller på annat sätt märkbara för barnen. Jämfört med de pedofiler som förespråkar regelrätta övergrepp är din lösning så klart mycket bättre. Men för att din lösning inte skall landa i att ”visst går det ohyggligt snett ibland, men äh vadådå, lite svinn får man räkna med” så kräver din lösning att pedofilen alltid är ett totalt dygdemönster av emotionell stabilitet och allt sådant där, helt befriad från själviskhet, svartsjuka, egocentrism och allt sådant där.
October 13th, 2009 at 7:25 am
Xzenu:
“visst går det ohyggligt snett ibland, men äh vadådå, lite svinn får man räkna med”
Vi lever i en värld där det faktiskt kallt räknas med “lite svinn”. Vi drar järnväg - fullt medvetna om att den kommer att leda till död och lemlästning. Vi bygger vägar - fullt medvetna om detsamma. Vi tillverkar läkemedel - och räknar med ett antal dödsoffer vid dess användning.
Kort sagt - hela samhället bygger på en idé om att “lite svinn får man räkna med”. Det finns inga samhällen där barn garanterat är undantagna risk.
October 13th, 2009 at 12:46 pm
Jag tycker det är skönt att se, att den tidigare litet väl stormiga debatten mot Xzenu tycks ha funnit sitt rätta farvatten. Argumenten ordnas upp, ställs på rad och duellerar mot sin rätta motpart. Det som den ene missat i sitt resonemang, hjälper den andre till med att fylla i. För mig är detta ett meningsutbyte i sitt sannaste utförande!
Därmed inte sagt att jag håller med om allt som sägs!
Xzenu: “/…/ man bör även sätta sig in i erfarenheter, tankar och teorier från dem som i barndomen råkat ut för pedofiler. /…/ Sorry, men pedofili ÄR ett problem.”
Jag kommer aldrig någonsin acceptera att någon kallar min sexuella läggning för ett problem. Det är i mina öron ett överfört ‘bögdjävel;’ en råsop riktad emot min värdighet som individ. Att jag, som aldrig hört annat än gott om mitt handlag med barn, automatiskt skulle bli ett problem, på grund av vad jag ibland känner för dem - det upplever jag som en kränkning. Var det inte du som ville sluta generalisera?
I den mån pedofili är ett problem, kan det jämföras med andra sexuella preferenser. Var och en av läggningarna har ju sin egen målgrupp: Teleiofiler kan såra andra vuxna, homosexuella andra samkönade och pedofiler kan förstås riskera att såra ett barn. Skillnaden mellan pedofili och teleiofili är emellertid, att i pedofilins fall råkar hela läggningen i rampljuset så fort ett övergrepp ägt rum - medan man i normalfallet inte klandrar den teleiofile våldtäktsmannen för sin vuxenpreferens. I stället söker man finna de faktorer som bidrog till att just den aktuelle förövaren valde att gå över gränsen. Varför inte gå till väga lika metodiskt vid övergrepp mot barn?
“/…/ pedofili handlar om barn, inte bara om pedofiler. Det handlar om en sexualisering som inte ligger i barnens intresse och som mycket lätt kan leda till att de far illa.”
Jag tycker mig i detta utläsa premissen: ‘Sexuella tankemönster måste vara besvarade för att ligga i bådas intresse’. Jag håller verkligen inte med om detta. Låt säga att jag som vuxensexuell umgås med en kvinna, som jag tycker har en fruktansvärt läcker kropp. Ponera därefter, att hon av förklarliga skäl inte blivit underrättad om denna upphetsning från min sida. Relationen fortgår på en vänskaplig nivå, med mycken gamman från ömse håll - delvis orsakad av min hemliga attraktion till henne. Skulle du härvidlag mena, att min sexualisering av henne inte ligger i hennes intresse? Om så är fallet, är vi av skilda åsikter.
Samma typ av scenario kan appliceras på en vuxens umgänge med ett barn. Som pedofil kan jag umgås med en förtjusande liten tös, leka på vanligt sätt och vi kan båda ha det så trevligt tillsammans - under det att jag då och då pirrar till av upphetsning. Jag hävdar bestämt, att den känsla som bidrar till bådas välmående ligger i bådas intresse, just för det att den vederkvicker.
Nicolai de Bauer
October 13th, 2009 at 3:24 pm
Laban,
Där har vi en stor del av kärnan i varför samhället inte accepterar pedofili.
Bilar och tåg tolereras i trafiken därför att människors behov av transport anses värdefullt och viktigt att tillfredställa. Ändå finns det skarpa restriktioner för var bilar får köra, och tåg är rent fysiskt låsta till särskilda spår. I möjligaste mån försöker man hålla bilarna borta från barn.
Läkemedel tolereras endast därför att man har ett rigoröst system med utprovning och dokumentation av effekter och biverkningar, och ÄNDÅ är det bara de harmlösaste av läkemedel som är receptfria. Så gott som alla hem är försedda med inbyggda barnsäkra medicinskåp, så att barn inte skall snubbla över ens de mest receptfria läkemedel.
Samhället tolererar sexuella relationer mellan vuxna därför att samtliga inblandade parter förväntas ha hyfsad insikt om vilka risker de ger sig in på, och tar dessa risker gemensamt.
För att ett samhälle som har dessa restriktioner för bilar, läkemedel och sexuella relationer alls skall kunna acceptera pedofiler krävs det att pedofilerna håller sig på behörigt avstånd från barn, så att barnen inte utsätts för några risker.
Det handlar inte om huruvida man gillar kåthet eller inte, det handlar om hur man prioriterar. För så gott som alla medborgare (inklusive många pedofiler) är värnandet om barnens säkerhet en skyhögt mycket högre prioritet än något slags värnande om pedofilers sexuella utlevnad.
October 13th, 2009 at 3:53 pm
Hej Alex
“Det finns ett bra sätt att tysta mig slutgiltigt. Ge bara oss pedofiler samma rättigheter som er andra. När vi kan prata öppet utan att riskera liv, hem och jobb, då ska jag försvinna och aldrig besvära er igen.”
Vel talt og enig!
October 13th, 2009 at 4:11 pm
Xzenu
Om du inte slutar insinuera att pedofiler är förövare kommer du att bannas. Heterosexuella män förgriper sig inte på kvinnor, och pedofiler förgriper sig inte på barn.
Man får gärna ha avvikande åsikter, men lyssnar man inte på varandra så får man kasta paj på andra siter. Så enkelt är det.
Med tanke på en annan person författade jag en liten uppförandekod, vid tidernas begynnelse typ. Jag har nog inte behövt använda den sedan dess, men nu är det tydligen dags.
Alex
October 13th, 2009 at 4:12 pm
Xzenu
Min åsikt om byxmyndighetsåldern är glasklar för den som söker. Du envisas med att missförstå skillnaden mellan övergrepp och “övergrepp”, och jag tror det är så tydligt att jag inte ens behöver förklara. Det har inte ens med åldersgränser att göra.
“Ni” får gärna visa på allternativa breddade diskurser så får vi se om de är användbara, den bollen ligger hos samhället i stort. Men de vi nu har för handen duger ingenting till i dessa frågor, tvärtom cementerar de missförstånd och fördomar vilka håller de problem vi vill lösa vid liv. Då kan ni inte gnälla över att vi låter nya diskursiva synsätt ta form. Det ger oss sakta en egen plattform att stå på om vi inte kan forma en gemensam, vilket vore att föredra.
“Men man bör även sätta sig in i erfarenheter, tankar och teorier från dem som i barndomen råkat ut för pedofiler.”
Tja, jag råkade ut för normativa heterosexuella under min barndom. Det är nog bland det mest destruktiva jag utsats för, då det gjorde att min egen sexualitet förnekades. Hur kändes det för ett barn tror du?
(= Sexuell läggning är ointressant, det är förhållningssättet som har betydelse.)
Om du trots allt kommer fortsätta sprida ovanstående fördomar omkring dig så har vi inget mer att diskutera. Diskussionen kommer ständigt köra fast när du anklagar oss och vi pedofiler säger ifrån.
Pedofiler har samma rättigheter som alla andra, men kan inte använda dem utan enorma risker. Och det är kring den frågan som allt ytterst cirkulerar. Vår syn på demokrati och mänskliga rättigheter. (Gällande barn och vuxna, peddos och övriga.) En näraliggande syn på den frågan utgör en grundbult i både diskussioner och utformandet av framtida diskurser.
Läs gärna ovanstående stycke igen. Där finns en mycket användbar nyckel.
Alex Limonovic
October 13th, 2009 at 4:31 pm
Nicolai,
Jo, det har blivit en intressant diskussion.
Nja. Att hävda att ‘Sexuella tankemönster måste vara besvarade för att ligga i bådas intresse’ är att dra det längre än jag är bered att göra. Låt oss dela upp ditt översiktliga exempel om obesvarad sexuell attraktion på ett antal mer specifika exempel.
För det första vill jag problematisera din grundförutsättning att kvinnan inte vet hur mannen känner. I verkligheten handlar det oftare om att ana, känna på sig och uppleva än vad det handlar om att veta eller inte veta.
Vi har alltså tre huvudalternativ: Kvinnan har ingen som helst aning om hur mannen känner för henne, hon vet precis hur han känner, eller så känner hon på sig att hans känslor för henne inte är så platoniska som hennes känslor för honom.
Vi har även ett sidoalternativ att jämföra med: Att mannen faktiskt genuint tycker så mycket om kvinnan som vän att han därför hade varit lika mån om henne även om han inte hade varit sexuellt attraherad av henne.
För min del är jag övertygad om att det stora flertalet kvinnor föredrar sidoalternativet. Själv har jag inget emot om en kvinna jag inte vill ha en sexuell relation med (eller en bög) är attraherad av mig, men om jag känner att det är därför hen umgås med mig så är det inte lika kul.
Åter till den hypotetiska kvinnan som är helt ovetande om att hennes killkompis är attraherad av henne. Hennes okunskap är inte någon stabil grund att stå på – ÄVEN om killen aldrig freakar ut eller dylikt är det mycket sannolik att hon känner på sig att han döljer något, att hans känslor för henne är annorlunda än han ger sken av.
Mannen har tre alternativ: Att bli öppen med sina känslor, att tränga undan dem för att i stället fokusera på vänskapen, eller att gå runt och sukta.
För min del tycker jag att de båda första alternativen helt klart är att föredra. Vilket av dem som är bäst varierar från fall till fall. Att gå runt och sukta är ojuste både mot tjejen och mot honom själv. Risken är överhängande att hon kommer att känna på sig att något är fel och må dåligt över det, och risken att killen själv går och bygger upp frustration torde i de flesta fall vara så gott som oundviklig. Särskilt om han gör henne tjänster som han inte hade gjort om det inte vore för hans sexuella attraktion.
Därmed utsätter han henne för en ständigt överhängande risk att han en dag skall koka över och bete sig riktigt illa mot henne. (Något som hon åtminstone har mycket bättre förutsättningar att hantera än vad ett barn skulle ha.) Det behöver absolut inte handlar om något extremt som fysisk eller psykisk misshandel eller våldtäktsförsök, tvärtom torde det vara mycket vanligare med passiv aggressivitet, känslomässig utpressning, försök att göra henne beroende av honom och allt mer patetiska manipulationsförsök för att manövrera henne in i en position där han tror sig få sin belöning till sist.
Över till att kvinnan får veta, eller i alla fall anar sig till, hans känslor.
Det kan vara en knepig situation för henne även om hon är känslomässigt mogen och har gott om livserfarenhet och sånt. Betydligt värre om hon är sårbar på ett eller annat sätt. Naturligtvis behöver det inte bli något problem, men även om både mannen och kvinnan är vettiga, stabila och mogna människor så kan det ändå vara en knepig sits att hantera.
Att gå över från en vänskapsrelation till en sexuell relation är knepigt.
Att behålla en vänskapsrelation på vänskaplig nivå när det finns sexuella känslor med i bilden är också knepigt.
HURPASS knepigt det är varierar inte bara från person till person, utan även med de båda parternas position i förhållande till den andra. Det blir VÄLDIGT mycket knepigare när det föreligger en beroendeställning av något slag eller om den kärlekskranke parten har något stort överläge av ett eller annat slag.
I ett sådant läge kan de sexuella känslorna vara problematiska ÄVEN om de är besvarade.
Omvänt, om båda parter är mogna och självständiga individer som är vuxna på alla sätt och vis och oberoende av varandra så BEHÖVER obesvarad attraktion absolut inte vara något problem alls. Om kvinnan i exemplet vet att mannen är attraherad av henne och han vet att hon inte är attraherad av henne och de båda har klargjort att vänskapen är viktigast så kan det ju vara rätt lugnt. Men i det läget är ju sexualiseringen inte i varesig hans eller hennes intresse. Det vore bäst för dem båda om han slutade längta efter hennes kropp i stället för att gå runt med frustrerade drömmar om att hon även skall börja längta efter hans.
Om det ändå skall fortgå så är det förmodligen allt som allt bäst för båda om hennes självförtroende et cetera inte blir en del av ekvationen. Om hon upplever att han inte bryr sig om henne för den hon är utan egentligen bara vill ha hennes kropp, då ligger sexualiseringen verkligen inte i hennes intresse.
Om hon däremot utnyttjar hans känslor som en liten egotripp och kanske för att få honom att ställa upp med diverse tjänster, då skulle man möjligen (om än väldigt krasst) kunna säga att hans sexualisering ligger i hennes intresse. Men då ligger den knappast i hans intresse.
October 13th, 2009 at 4:47 pm
@ Xzenu: “För så gott som alla medborgare (inklusive många pedofiler) är värnandet om barnens säkerhet en skyhögt mycket högre prioritet än något slags värnande om pedofilers sexuella utlevnad.”
Pedofilers “sexuella utlevnad”, ifall det handlar om sexuella övergrepp på barn, är förbjuden. Om deras sexuella utlevnad handlar om fantasier, eller “pirr” som Nico beskriver ovan, eller vad som helst som finns beskrivet under kategorien “peddosex” i denna blogg, så är det inte något som någon kan göra något åt, hur gärna denna någon än skulle vilja. Det handlar liksom inte om att samhället ska acceptera de övergrepp på barn som många verkar tro att pedofiler glatt begår utan det handlar om människor med en pedofil läggning inte ska behöva vara rädda, bli hotade, hatade osv. och beskyllna för alla hemskheter som någon gång har drabbat ett barn.
Det är väl klart att man värnar om barns säkerhet ur alla möjliga aspekter, men personligen sätter jag hellre barn till världen om jag vet att de inte riskerar att bli utsatta för hatbrott som vuxna. För övrigt är jag av den bestämda åsikten att det skapas fler barnaskändare av att man hatar pedofiler. En individ som redan känner att han/hon står utanför all värme och gemenskap har ju inget att förlora längre! Ett exempel: Om min sambo t ex jämt och ständigt skulle anklaga mig för otrohet och behandla mig som om jag hade varit otrogen så skulle jag ju inte ha något att förlora längre, eller hur? Förutom min egen självkänsla kanske, men hur hög är den efter alla trakasserier?
En pedofil som mår dåligt och hatar sig själv är, precis som för vilken läggning som helst, nog fan så mkt farligare än en harmonisk och trygg människa.
October 13th, 2009 at 5:07 pm
Xzenu:
Bilar är inte åtskilda från barn, de kör omkring överallt mitt i stan, med några ynka decimeter mellan fotgängare och vägbana. Barn är inte heller skyddade från tåg eller läkemedel. Tågen kör helt öppet längs fria spår.
Om man hade velat skydda barn till 100 procent så hade man byggt staket eller murar längs hela järnvägen och bilar hade inte fått köra inom stadsbebyggelse. Så är dock inte fallet eftersom det dels är dyrt, dels vore impopulärt. Man accepterar alltså påtagliga risker.
Du hävdar att bara de mest harmlösa av läkemedel är receptfria. Ett av våra vanligaste receptfria läkemedel är också ett av de farligaste paracetamol (i form av t ex Alvedon). Även på det området accepterar man alltså påtagliga risker.
October 13th, 2009 at 5:22 pm
Alex,
Angående uppförandekoden så var jag i mitt inlägg October 12th, 2009 at 8:52 pm snubblande nära att börja diskutera just den, men jag valde då att lämna det implicit.
Återigen: ” Detta är din blogg, givetvis har du all rätt i världen att försöka bygga upp vilken diskurs du än vill. Och givetvis har du all rätt i världen att sitta och vara alternativt normativ och idiotförklara alla som vägrar underordna sig din diskurs med att definiera dem som “strunt” eller whatever. Men du gör det på tok för lätt för dig om du försöker lura i dig själv att din diskurs är objektiv och opartisk.”
Och nu då med de synpunkter som jag den gången avstod från att ta med:
Rent språkligt ser din uppförandekod väldigt bra ut. Men den blir rent hyckleri om den egentligen bara är till för att normativt förstärka din diskurs genom att utdefiniera de som inte delar ditt perspektiv.
De inlägg jag skriver är inte i linje med den propaganda du driver och vill lyfta fram.
Om du vill banna mig för detta, varsegod.
Men då bör du vara ärlig med att det är detta du sysslar med, framför allt inför dig själv.
Du framställer det som om pedofili vore oproblematiskt – en position som även jag kallar orimlig och som det stora flertalet skulle ha betydligt skarpare ord om.
Du är intelligent nog att fatta skillnaden mellan att ”inte lyssna” och att ”inte hålla med”. Att jag inte delar ditt perspektiv beror inte på att jag är för dum eller lomhörd för att höra vad du säger och fatta att du har rätt, utan tvärtom på att jag vet vad jag pratar om och helt ärligt inte håller med dig. Jag gör ett ärligt försök att föra en öppen dialog, take it or leave it.
Jag har inte påstått att alla pedofiler är förövare, tvärtom har jag påpekat att det inte är så. Om du anser att jag ändå ”egentligen” tycker detta så får det stå för dig.
Du hävdar nu att man måste tycka att pedofili är oproblematiskt, att man måste tycka att sexuella övergrepp mot barn är irrelevant för diskussioner om pedofili, att det är ”fördomsfullt” att nämna erfarenheter av att ha blivit utsatt för sexuella närmanden (och värre) som varit obehagligt eller svårhanterligt för den drabbade, och så vidare.
Om detta är den egentliga uppförandekoden, då bör du slopa uppförandekondens första och andra stycke, eftersom dessa är ren och skär lögn. Du bör även förtydliga det sjätte stycket ordentligt: Förklara att kommentarfunktionen endast är till för dem som anser att pedofili är oproblematiskt och riskfritt. Skulle kanske inte se lika bra ut PR-mässigt, men det vore ärligare.
Dina två senaste inlägg har inte fört någon sakfråga framåt, utan bara varit normerande attacker mot mig personligen: Att anledeningen till att någon (i detta fall jag) inte delar din syn på pedofilin som oproblematiskt måste vara att den personen är fördomsfull och kan misstänkas för att egentligen vara emot demokrati och mänskliga rättigheter.
Så länge som du tänker fortsätta i den stilen har vi definitivt kommit till vägs ända, du och jag. Men Nicolais inlägg var intressant och tänkvärt, så personligen håller jag tummarna för att du inte besvarar detta inlägg med en banning. Och en del av dina tidigare inlägg har också varit värda att diskutera.
Avslutningsvis, ett litet tips saxat från din egen uppförandekod: ” Pedofiler som inte är redo att lyssna på andras sansade argumentation lär inte heller åtnjuta någon större respekt.[…] Är du inte redo att lyssna på andra kommer de inte heller att lyssna på dig. Det är ett klassiskt mänskligt beteende.”
Antagligen upplever du att du har lyssnat mer på mig än vad jag lyssnat på dig, men sorry, så ser det inte ut på min sida av skärmen.
Mvh Xzenu
October 13th, 2009 at 5:34 pm
Emma,
>>”Det är väl klart att man värnar om barns säkerhet ur alla möjliga aspekter, men personligen sätter jag hellre barn till världen om jag vet att de inte riskerar att bli utsatta för hatbrott som vuxna.”
Lyckligtvis står dessa båda önskningar inte i motsatsförhållande till varandra. Det går alldeles utmärkt att acceptera och respektera pedofiler som människor utan att för den skull tycka att pedofili är oproblematiskt eller acceptera någon sexuell utlevnad som involverar verkliga barn.
>>”För övrigt är jag av den bestämda åsikten att det skapas fler barnaskändare av att man hatar pedofiler. En individ som redan känner att han/hon står utanför all värme och gemenskap har ju inget att förlora längre!”
På denna punkt tycker vi lika.
Se för övrigt mitt inlägg från “October 11th, 2009 at 5:47 pm”, de tre första styckena.
>>”En pedofil som mår dåligt och hatar sig själv är, precis som för vilken läggning som helst, nog fan så mkt farligare än en harmonisk och trygg människa.”
Absolut.
October 13th, 2009 at 5:59 pm
@ Xzenu:
Problemet är att Bertils SÄTT att offentligt berätta om arbetsuppgiften är sexualiserat, att blogginlägget började så som jag beskrev.
Jag har förstått att det är Din åsikt om inlägget. Din åsikt är Din rättighet och den respekterar jag, såklart. *ler*
Andra icke-pedofilers åsikt om eller respons på inlägget:
¤ ” Pedofiler har också rätt att prata om sin attraktion. Det är inte olagligt och dessutom mänskligt. Det är skillnad på att beskriva sin attraktion och att begå övergrepp på riktigt.” (Envanligmänniska: http://alex.pedofil.se/?p=200#comment-28562)
¤ ”Varför skall han inte få arbeta på dagis när han uppenbarligen gör ett bra jobb med att ta hand om barnen?” (Johannes: http://alex.pedofil.se/?p=200#comment-28066)
Dock: Inlägget Sommarnymfetter hade varit över gränsen även för en heterosexuell, även utan övertolkningar.
Jag skrev: ”Om Bertil berättar om en utförd ARBETSUPPGIFT, anonymt så att varken patienten eller hans egen identitet går att ana av texten , så är det helt i sin ordning oavsett vad den arbetsuppgiften innebär och oavsett vilka känslor det väcker hos andra individer.”
Vilken är den faktiska gräns Alex passerat i sommarnymfetter?
Han har passerat DIN(och många andras) gräns men inte min(se fetmarkad text i citat ovan. För att förtydliga: sista ”det” syftar på texten både vad gäller faktiskt innehåll och sättet att beskriva.) inte heller har tex. icke-pedofilerna Emmas, envanligmänniskas (m.fl.) gräns passerats.
Vi har alla olika gränser. Vems gräns ska vara gällande för texter av olika slag? Din? Min? Homofobens?
Det finns bara en gräns som är gällande, den gräns som våra lagar ger.
När du grundar din åsikt om att gränsen är passerad på argumentet ”blir rätt illamående”, då faller din åsikt platt, för mig.
Det var argumentet ”rätt illamående” som låg bakom mitt ”kryss i hörnan”. Sådana argument ligger långt under Din intelligensnivå.
Om ”blir rätt illamående” är det bästa argumentet mot sommarnymfetter du har att komma med, får vi enas om att vi är oense.
Sen att människor reagerar negativt på den, för att den passerar deras gränser är (precis som vi tidigare kommit överens om) en delförklaring i debattsvårigheten kring ämnet pedofili.
Sommarnymfetter är en mycket bra text då den har ett bestämt syfte och fyller det syftet bra. Du visar här att Du är mycket väl medveten om detta syfte:
”Däremot finns det så klar en grundläggande skillnad mellan Alex och Bertil: Att heterosexuella manliga gynekologer i allmänhet inte förgriper sig på sina patienter trots att de attraheras av dem, det VET folk redan. Om Bertil haft någon avsikt att påvisa detta hade det bara varit att slå in en öppen dörr. Men hur folk reagerar på en text har inget automatiskt samband med vilken effekt skribenten avsåg att uppnå…”
Syftet med ”sommarnymfetter” är att visa att man inte behöver begå övergrepp för att ”få något” som pedofil. Det vänder sig mot två olika målgrupper:
¤ icke-pedofiler, som förmår att se förbi sina egna känslor.
¤ unga pedofiler behöver dels se att det är okej att känna så här, dels behöver det vi kallar ”handlingsplan”(= ofarlig utlevnad av pedofili) pekas ut då pedofili är en allvarlig sexualitet**.
Well, din formulering av denna mittersta punkt (”att inskränka vår rättighet att prata om våra liv, våra känslor och våra fantasier.”) kan lätt tolkas som krav på en oinskränkt rätt att ge uttryck för sina sexuella fantasier, vilka dessa fantasier än är, utan att någon ens skall få reagera negativt utan att bli fördömd för att ha givit uttryck för SINA känslor.
Och om detta har jag alltså redan försökt säga: Inte ens de normaktiva mainstreamheterosexuella har någon sådan oinskränkt rätt, så varför skulle just pedofiler få ha det?
Nej, vi ska ha samma rättigheter som Er andra (och samma skyldigheter, såklart).
Men våra rättigheter skall inte inskränkas av majoritetens tycke och smak för vad man ”får säg”, utan av faktiska gränser, så som lagar. Så är det inte idag. (ex. Nätet vimlar av vuxensexualla sexnoveller. Jag skulle inte våga publicera mina pedofila sexnoveller, hur lagligt det än är, för den risk det är för mitt och mina anhörigas liv och väl.)
Självklart får folk reagera negativt. Jag fördömer endast om detta utförs med bristande respekt, hysteriskt eller övertolkning. Jag försöker uppträda respektfullt mot andra människors känslor, men inte alltid deras handlingar. Upplever du jag misslyckats med detta, så kan jag bara beklaga.
Sålunda kan kamp för hetero/homo/sado utlevnad aldrig jämföras med kamp för pedofil utlevnad.
Jag tycker du skall läsa den här kommentaren: http://alex.pedofil.se/?p=200#comment-31212
(Se gärna filmen ”Milk” som komplement.) Homokampens historia är förbluffande lik vår.
Givetvis ger barn andra förutsättningar. ”Utlevnad” är dock långt mycket vidare begrepp än det perspektiv Ni har. Jag är fullt nöjd med min pedofila utlevnad. Jag mår bra av den och, än viktigare, barnen mår bra av den. Jag skulle inte hantera barnen annorlunda om man avskaffade alla lagar. Således har jag inget behov av ”kamp för utlevnad”. ”Utlevnad” är ingen kamp som förs på denna blogg. Kampen här handlar om mänskliga rättigheter, tex. rätten att inte behöva vara rädd för sitt och anhörigas liv, jobb mm. pga pedofilin.
Och tyvärr är det RIKTIGT ruskigt när en pedofil är samlagsfixerad. Hu.
Det gör absolut ingen skillnad. Det är endast handlingar som skadar och dessa väljer man.
kunna acceptera pedofiler krävs det att pedofilerna håller sig på behörigt avstånd från barn, så att barnen inte utsätts för några risker.
Jag har provat på att undvika kontakt med barn samt att förtrycka mina pedofila känslor. Det var ett mycket destruktivt beteende som gjorde mig allt mer sexuellt frustrerad och allt mindre stabil. Nu har jag daglig kontakt med barn och min pedofili är helt oproblematisk.
Vänligen Sara.
** Jag skriver ofta ”pedofili är en allvarlig sexualitet”. Du skriver att ”pedofili ÄR problematiskt”. Vi menar samma sak, men Din formulering upplevs osmaklig och kränkande för oss pedofiler. Jag skulle vara tacksam om Du funderade över om sättet att formulera Dig om VÅR sexualitet, är ett sätt Du vill använda.
October 13th, 2009 at 6:01 pm
Xzenu: Kan du inte upprepa en gång till varför du tycker att rädslan för pedofiler är befogad. Utan att dra några paralleller till vuxensexualitet eller något annat? Gärna kort och koncist, till skillnad från dina övriga inlägg. Är det så att du menar att pedofiler generellt är labila och saknar empati?
October 13th, 2009 at 6:04 pm
Ja, vad kan jag säga, Xzenu? Till din doktorsavhandling i relationskunskap längre upp har jag endast några små appendix att bifoga!
“Om kvinnan i exemplet vet att mannen är attraherad av henne och han vet att hon inte är attraherad av henne och de båda har klargjort att vänskapen är viktigast så kan det ju vara rätt lugnt. Men i det läget är ju sexualiseringen inte i varesig hans eller hennes intresse. Det vore bäst för dem båda om han slutade längta efter hennes kropp i stället för att gå runt med frustrerade drömmar om att hon även skall börja längta efter hans.”
Vet du, jag tycker att längtan är en underskattad del av tillvaron. Att sukta efter det man aldrig kan få är givetvis inget att rekommendera för livet i sin helhet, men jag tror att det i en eller ett par relationer kan bidra till en förnyad livslust. Att bara titta och längta, och hålla drömmen vid liv även efter att man kommit hem igen - det tror jag är en välbehövlig tillgång i vardagen. Jag tror vi tycker olika om detta, men det är ju helt okej!
“Att gå över från en vänskapsrelation till en sexuell relation är knepigt.
Att behålla en vänskapsrelation på vänskaplig nivå när det finns sexuella känslor med i bilden är också knepigt.”
Varför så tvärsäker? Visst kan det medföra bekymmer, men det är ingen självklarhet. De erfarenheter jag har talar för att graden av kommunikation avgör hur lyckosam den nya relationen blir. Så länge man vet vad båda vill och respekterar det, ser jag ingen anledning att problematisera förhållandet.
Vad gäller umgängen med barn - vilket den här tråden egentligen handlar om - har jag själv fått avstå en relation en enstaka gång. Då var det modern som kände på sig, att jag hade ett ovanligt starkt intresse för hennes dotter. Hon sade sig tvungen att tänka på dotterns säkerhet i första hand, något jag vitsordade. Efter ett telefonsamtal var saken klar: Jag hade lovat att inte ta kontakt med familjen något mer. Detta löfte är än idag intakt, i och med att jag inte vill ringakta hennes vilja.
Normalt sett inträffar dock inga sådana problem, utan relationen är helt och hållet ömsesidig - så när som på våra respektive själsliv, vilka vi alla har rätt att dölja.
Nicolai de Bauer
October 13th, 2009 at 6:23 pm
Xzenu
Du får tycka vad du vill om uppförandekoden. Men den gäller här, och jag tänker se till att den efterlevs. Du är varnad.
Diskursfrågan har jag besvarat här. Bollen ligger hos samhället. Fram tills att samhället visar frågan intresse så måste vi göra vad vi kan.
Alex Limonovic
October 13th, 2009 at 7:29 pm
Tre ganska korta svar:
Sara:
Att undvika kontakt med barn eller att ha kontakt med barn - kanske är båda förödande, kanske bara det ena, kanske ingendera. Det torde variera från pedofil till pedofil. Huruvida en viss pedofil utgör stor, liten eller ingen fara för barn varierar också från fall till fall. Tyvärr är riktigt farliga pedofiler förmodligen oftare övertygade om sin egen ofarlighet än vad ofarliga pedofiler är. De mest destruktiva människor jag mött (både bland vuxensexuella och bland pedofiler) har varit övertygade om sin egen förträfflighet.
När det gäller grundsynen på sexualiteten som problematisk så är din formulering för tvetydig för att jag skall kunna gå med på att använda den, men jag kan också förstå att min egen formulering kan snedtolkas. Med “pedofili” menar jag själva läggningen, inte “alla pedofiler”. Det finns pedofiler som hanterar sin sexualitet så att de inte blir något problem för varesig barn eller sig själva.
******
Peter:
Samma grad av egocentrism, empatibrist, inbillskhet, önsketänkande, labilitet eller dylikt är OLIKA farlig. Hur farligt det är beror på hur mogen, tålig och så vidare den person som känslorna riktar sig mot är.
Exempel: Om samma man blir förälskad och hans känslor & psyke i övrigt är identiska i alla tre fallen så är hans förälskelse mycket farligare om den riktar sig mot ett barn än om den riktar sig mot en genomsnittlig vuxen man eller kvinna, därför att en vuxen man eller kvinna i allmänhet har oendligt mycket bättre möjligheter att hävda sig mot egocentrism, att kompensera för empatibrist, att sätta en inbillsk person på plats, att säga emot önsketänkande, och att värja sig mot labilitet.
******
Nicolai:
Visst finns det sammanhang där längtan kan vara mycket positivt. Och visst är en övergång mellan relationsformer problemfri i många enskilda fall. Det jag är tvärsäker på är att det blir problematiskt i många enskilda fall, inte att det blir det i samtliga enskilda fall.
October 13th, 2009 at 7:31 pm
Ska man kunna förstå vad som sker på denna blogg så måste man också förstå att det finns mer än ett sätt att se på “sexuell utlevnad” och relaterade ämnen.
Den diskurs som styr vuxensexuellas handlande när de träffar sina partners, eller hur de idkar sexualakter gentemot varandra fungerar inte för oss pedofiler. Inte ens situationerna som sådana är jämförbara.
Att leva som pedofil och att leva som vuxesexuell är bokstavligen två olika världar.
Vuxensexuell utlevnad med barn är förbjudet. Men det går inte att förbjuda grundläggande omvårdnad av barn. Denna omvårdnad ligger mycket närmare “sexuell utlevnad” ur ett allternativt diskursivt synsätt.
Jag arbetar på förskola, och föräldrarna ser min pedofili varje arbetsdag. Men _de_ sätter andra namn på vad de ser med sin mer normativa diskurs. “Barnkär” är vanligt förekommande ord.
“Barnkär”, eller “fingertoppskänsla”, är vad som syns med normativa glasögon. Det duger för att fånga det ytligt emotionella, jag tycker om mitt jobb. Men det räcker inte för att fånga helheten, och framför allt dess sexuella aspekt eller emotionella djup.
Den diskurs som börjat ta form här fungerar. Tom ett penetrationsfixerat peddo med sado-drag lever i full harmoni med barnen. Den grundar sig på praktisk erfarenhet från början till slut. “Handlingsschemat” som den kallats här en tid i brist på bättre namn.
Dessa rader verkar vi alla kunna samlas kring: ”En pedofil som mår dåligt och hatar sig själv är, precis som för vilken läggning som helst, nog fan så mkt farligare än en harmonisk och trygg människa.”
Att försöka tränga undan sin sexualitet är oerhört destruktivt, och är regelrätt galenskap. Flera av oss har provat, jag bland dem.
Det blir logiskt lika galet att hetsa mot pedofiler, då detta lätt gör människor mer instabila, som Emma så träffande påpekat.
Det ligger i allas vårt intresse att vidga den dominerande diskursen till att omfatta ett bredare sätt att se på sexualitet och “sexuell utlevnad”. För det skapar de stabila peddon vi vill ha. Det är dock ett jobb som pedofiler inte kan göra själva, det som sker här är ett tunt substitut för något som kunde vara mycket större och bättre. Men ändå är fungerande.
Därmed löses många av de problem som det normalt tjatas om, eftersom att dessas själva grunder försvinner.
Vi kan faktiskt bli av med problemen, inte döpa om dem eller sopa dem under mattan. Faktiskt göra upp med dem en gång för alla.
Givetvis kommer problem som inte är kopplade till sexuell läggning att kvarstå, men det är i botten andra frågor som måste hanteras på andra sätt.
Alex Limonovic
October 13th, 2009 at 7:34 pm
xzenu
“Tyvärr är riktigt farliga pedofiler förmodligen oftare övertygade om sin egen ofarlighet än vad ofarliga pedofiler är. De mest destruktiva människor jag mött (både bland vuxensexuella och bland pedofiler) har varit övertygade om sin egen förträfflighet.”
Stämmer ibland. Men det är inte ett problem kopplat till sexuell läggning. Dock ett högst verkligt problem kopplat till andra delar av psykologin.
Alex
October 13th, 2009 at 7:46 pm
Xzenu: Om jag förstår dig rätt så menar du att pedofiler är farliga eftersom deras attraktion är riktad mot barn, och barn är mer eller mindre försvarslösa. Ungefär lika farliga som vuxensexuella män vore tillsammans med medvetslösa kvinnor? För det vet vi väl alla vad som händer om man lämnar en vuxensexuell man ensam med en medvetslös kvinna?
October 13th, 2009 at 8:43 pm
@ Xzenu:
När det gäller grundsynen på sexualiteten som problematisk så är din formulering för tvetydig för att jag skall kunna gå med på att använda den, men jag kan också förstå att min egen formulering kan snedtolkas.
Tack för Du lyssnar!*ler*
Det var den “snedtolkningen” som gjorde att Alex varnade Dig, tror jag. Det inte bara kan snedtolkas, det tolkas precis så som Du nu säger Du inte menar.
Jag har varit irriterad på Dig för denna formulering, Nicolai har påtalat det, likaså Peter. Det är ingen större fara när sådant slår mot oss, vi är alla stabila pedofiler som är stolta över vår läggning. Faran är när det slår mot nya pedofiler som ännu inte hittat fast mark under fötterna.
Tyvärr så hjälper det inte att Du förklarar i en kommentar hur Du menar och inte menar, för den unga pedofilen som läser kan få slaget utan att ha sett Din förklaring.
Jag pratar av erfarenhet, jag vet vad sådant här betyder för nya pedofiler, tänk på det.
Så om inte min formulering fungerar för Dig, fundera gärna på någon annan variant och fråga oss, vi känner genast om det är en olämplig formulering.
Vänligen Sara.
October 13th, 2009 at 10:50 pm
Jag vill bara skjuta in med att säga, att jag tycker att Xzenu blev onödigt hårt behandlad av Alex tidigare, när uppförandekoden kom på tal. Är det bara jag som tycker att Xzenu hör till dem som argumenterar sansat?
Nicolai de Bauer
October 13th, 2009 at 11:23 pm
Visst argumenterar han sansat, men luddigt. Som jag förstod Alex så bad han Xzenu att sluta upp med att insinuera att pedofiler är förövare. Med så långa och luddiga kommentarer som Xzenu har så gäller det att hålla tungan i rätt mun för att förstå vad han skriver. En pedofil läggning är problematisk “=” att det är svårt att inte vara en förövare om man är pedofil? Så förstå nu i vilken svår sits du sitter Nico. Du är bara en hårsmån från att bli en förövare. Du är problematisk.
October 14th, 2009 at 2:41 pm
Sara 1,
Oändligt mycket är vunnet om vi kan hitta problemformuleringar som flertalet pedofiler, flertalet professionella som jobbar mot sexuellt utnyttjande/övergrepp mot barn, och flertalet personer som varit utsatta kan vara överens om.
Att problemformuleringen skall vara omtyckt av pedofiler kan för mig aldrig vara det enda kriteriet på att det är en bra problemformulering, och för min del misstänker jag starkt att det är DÄR skon klämmer.
I denna tråd har mycket energi lagts på att trivialisera, relativisera och diskvalificera utsatta barns erfarenheter och perspektiv. Sexuellt ofredande och sexuellt utnyttjande hålls borta från kartan, och definitionen av övergrepp begränsas till brutala överfall. I stället för en komplicerad gråzon utmålas en ”äh vadårå”-zon, där man anser att en pedofils sexuella utlevnad är oproblematisk om pedofilen SJÄLV anser att den är oproblematisk och sålunda beskriver den som oproblematisk.
En attityd som jag alltför ofta stött på från pedofiler är att det är fritt fram så länge som barnet inte säger ifrån, och om barnet mår dåligt efteråt ska man inte ta åt sig utan skylla på samhället. Att man de facto får barnen att växa upp med en massa ångest gör man sitt bästa för att inte se eller inte acceptera något ansvar för. Debattörerna på denna sajt hör till de mest återhållsamma jag stött på i detta avseende, men mentaliteten känns igen.
När en person går över en annan persons gränser så brukar den gränsöverskridande personen inte se något fel i sina handlingar. Detta gäller särskilt i sexuella sammanhang – oavsett läggning, men med den skillnaden att barn har mycket svårare både att värna om sin integritet och att förutse sina framtida känslor.
(forts)
Xzenu fortsätter trots påpekanden insinuera att pedofiler förgriper sig på barn med den sexuella läggningen som enda motivering.
Några axplock, mer finns om man söker.
I första & andra stycket kopplas pedofili felaktigt ihop med övergrepp. Pedofili är en sexuell läggning/känslor emedan sexuella övergrepp är en handling. Tredje stycket är en osanning, vilket var och en som orkar läsa kan försäkra sig om. I fjärde stycket avkrävs vi pedofiler ansvar för förövares gärningar, vilket det inte finns någon grund för.
Då skribenten är medveten om dessa felaktigheter men ändå framför dem som sanningar så får det antas vara avsiktlig smutskastning och inte ett försökt till utbyte av information/argument. Den som ägnar sig åt sådant beteende förtjänar inte en plats i debatt eller diskussion på denna blogg.
Xzenu är därför bannad!
/Admin
October 14th, 2009 at 6:02 pm
@ Nicolai:
Min första prioritering är de nya pedofilerna. De som befinner sig i kaos. Hur dessa hanteras avgör om de utvecklas till:
¤ stabila pedofiler som ger barn glädje
¤ en kropp som placeras i ett kylskåp på bårhuset
¤ en förövare som tar bort barns livsglädje.
Jag har relativt nyligen varit i det kaoset och Du vet vem jag fick “hang up” på. Orsaken till att det blev just hen och inte en som ”Linda” låg i att hen debatterade förhållandevis intelligent och sansat men hela tiden upprepade ett stigmatiserade uttryck likt ett mantra, mycket snarlikt Xzenus “pedofili ÄR problematiskt”.
Här, på denna blogg, hänger ”de nya pedofilerna” tyst läsandes, i hörnen.
Därför anser jag Xzenus SÄTT att debattera är en risk för nya pedofiler(ofta tonåringar) och indirekt barn i deras närhet. (Därav min förra kommentar.)
Xzenu är klok, jag vill gärna diskutera med honom. Men INTE om han fortsätter att ägna sig åt stigmatiserande mantra. Detta är främst en fristad för pedofiler. Alla andra har prioritet långt lägre.
@ Xzenu:
Din teori om att pedofili skulle vara en mer problematisk läggning än andra, skulle stämma om vi bortser från det faktum att vi pedofiler vet att de är barn.
Vi(alltså människor generellt, inte ”vi” som pedofiler) hanterar barn utifrån barns förutsättningar.
Låt säg att Du är ute och går i trafiken med sällskap. Hanterar Du situationen likadant om Ditt sällskap är 3 eller 30 år?
Du ser till att barn som är i Ditt ansvar äter bra, sover bra, mår bra, hanteras bra, lever i en så säker miljö som möjligt osv. osv. Att skydda barn är en naturlig instinkt för artens överlevnad, anser jag. Den instinkten är stark och den har vi pedofiler i samma utsträckning som Er andra.
Den instinkten gör att pedofili INTE är en problematisk sexualitet.
Som vuxensexuell vet jag om att den man jag är intresserad av kan freda sig. Då spelar jag ett ”vuxensexuellt spel” och förväntar mig att bli nobbad om han inte är intresserad. Det är ett beteende vi lär oss tidigt i vår uppväxt.
Det finns inte en enda sak i det beteendet som är fungerande med barn.
Som jag ser det finns det tre olika sorters sexuella övergrepp av barn där förövaren är av pedofil läggning.
¤ Övergrepp pga våldtäktsmentalitet
¤ Övergrepp av desperation
¤ Övergrepp där barnet ”var med på det” i förövarens ögon.
Samtliga är förövarens ansvar, men med förståelse kan vi minimera antalet övergrepp.
Den första är samma som andra våldtäkter. För dessa förövare har jag ingen lösning. Det bör hanteras som man hanterar andra våldtäkter, antar jag.
De andra två kan samhället skapa en miljö som medför att dessa drastiskt minskar.
Desperationsövergrepp:
Det handlar om att individer knäcks av stigmatisering och utanförskap och inte ser någon utväg ur sin situation. Genom att lyssna på vår erfarenhet kan Ni lära Er att inte stigmatisera.
“Att problemformuleringen skall vara omtyckt av pedofiler kan för mig aldrig vara det enda kriteriet”
Så jo, om vi vill hitta lösningar måste dessa lösningar vara sådana att de inte stigmatiserar oss pedofiler. Det är det enda kriteriet som är av intresse eftersom det endast är i pedofilen vi kan förhindra att övergrepp begås.
Här behöver dessutom den nya pedofilen hjälp och stöd för att hitta bra sätt att hantera sin sexualitet. ”Hålla sig på behörigt avstånd” från barn och förtrycka sina känslor så som Du är inne på skulle jag, grundat på min och andras erfarenhet, på det bestämdaste avråda från. Det är mycket destruktivt och bygger upp en sexuell frustration, som är en farlig kraft. Barn finns överallt, testa bara att försöka se på tv-reklam ur en pedofils ögon. Vi kan alltså omöjligen fly barn, de ingår naturligt i vår allas vardag.
Därför är Din tankegång ingen hållbar lösning.
Här får vi vara ense om att vi är oense.
”Barnet var med på det”
Jag kan förstå att man som pedofil på allvar tror så. Vissa barn är ”väldigt på”, andra barn klarar inte visa sitt nej. Här måste man som pedofil förstå varför man måste stoppa alternativt låta bli att leda barn till sängkammaren. Förståelsen för fenomenet är allt som behövs för denna typ av förövare.
Vi pedofiler här jobbar för att sprida den förståelsen till andra pedofiler.
Personer med negativ erfarenhet från sexuella övergrepp av denna typ, som klarar förmedla detta på ett icke-hysteriskt sätt är också viktiga för att förmedla detta budskap. Signaturen ”Anne” gör detta storslaget med följande ord:
”Nu vet jag varför, det var för att jag nickade när han frågade mig om jag tyckte om det han gjorde. Det gjorde jag inte, jag ville fly därifrån men jag var som fastfrusen.”
” Den delen av övergreppet, när han frågade mig och jag nickade eftersom jag inte vågade säga nej, det har satt sina djupaste spår.”
(http://alex.pedofil.se/?p=222#comment-31179)
(Tack, Anne! *ler*)
Det bästa skulle vara om samhället ville samarbeta med oss pedofiler då vi faktiskt har nyckelkunskap. Vi kan inte tvinga Er till detta samarbete. Antingen så lyssnar Ni eller så får vi göra vad vi kan utan Er. Till den dagen Ni väljer att verkligen lyssna gör vi vad vi kan genom denna fristad för pedofiler.
Här är inte stigmatisering accepterad. Här ska vi få lov att andas!
Vänligen Sara.
October 14th, 2009 at 6:45 pm
Sara
Det bör tilläggas att det bara är pedofilers övergrepp vi på detta sätt kan påverka, vuxensexuellas övergrepp mot barn nås på andra vägar. (Vilka jag inte kan.)
Det syns att du går in för de unga pedofilerna, inte konstigt då du själv är relativt ny i ligan. *ler*
Övriga
Den som tror att isolering är en fungerande metod kan ju testa själv. Det är bara ta de 10-15 kommande åren till att hålla sig “på behörigt avstånd” från kvinnor/män eller vad man nu attraheras av.
Jag hade begränsad kontakt i tre år och var närmast isolerad ett år. Det höll på att skicka mig rakt ut i vansinnets vackra värld. Processen avbröts av ett självmordsförsök och några vänner som tog mig under sina vingar.
Närhet till barn är inte så mycket ett sexuellt behov som ett socialt. Att få ge är mycket viktigare än att få.
Vuxensexuella delar ofta upp kärlek i lycklig/olycklig kärlek. Där den olyckliga oftast innebär att man blir avvisad eller att den tilltänkta är fullständigt onåbar.
Men är det verkligen så? Jag vill fästa fokus på mellanläget. När man är väldigt kär i en fyraåring så kan man inte förvänta sig att ha en likadan kärlek tillbaka, men likaväl i bästa fall ett starkt “tycka om”. När fyraåringen i fråga klättrar upp i knät fast besluten att kramas så hamnar man långt upp bland molnen. Eller för den delen, kommer med en bok, sätter sig tätt intill och uppfodrande säger “läs!”
Sedan har man varit med om att det barn man ålskar inte alls har behovet av denna närhet. (Kanske för att det får mer än nog hemma?) Då är man lika nöjd att bara få vara i närheten, att få umgås.
Sexuella läggningar handlar primärt om kärlek och närhet. Det är bara föremålet för känslorna som skiftar. Men förhållningssättet måste alltid anpassas till motpartens behov och förutsättningar. Det törs jag påstå är en mänsklig drift, eftersom man vill den man älskar allt gott.
Alex Limonovic
October 14th, 2009 at 7:21 pm
Applåder till er båda!
October 15th, 2009 at 2:00 am
“Applåder till er båda!”
Jag stämmer in i applåderna!
October 15th, 2009 at 2:09 am
Tråkigt att se att diskussionen mellan Xzenu och Alex sket sig. Iaf om Xzenu är den Xzenu som jag tror det är (googla nicket)
[Tog på begäran bort lite info. som uppfattades som känslig. /Admin]
October 15th, 2009 at 8:13 pm
Det är utsiktslöst att föra diskussioner om utgångspunkten är en (medveten) felaktighet, i detta fall att pedofiler av naturen är farliga för barn. Resonemangen kommer obönhörligen handla om fel saker och slutsatserna kommer bli lika snedvridna som utgångspunkterna.
Vad jag vet så är det bara den lesbisk-separatistiska grenen av radikalfeminismen (och näraliggande) som kan framföra en dylik tes med en hållbar teori. De är i vart fall konsekventa. Jag har dock svårt att se vare sig ett akademiskt eller praktiskt värde i dylika teorier.
(Texten nedan är en ren spekulation.)
Om det är samme “Xzenu” som google visar upp så har han både rfsu och Fi i bagaget. (Kanske fortfarande aktiv.) Det skulle isf kunna förklara den spelade “trögheten”. (Han förstår mycket väl våra argument, även om han blundar för dem.)
Ännu är det nämligen ett politiskt självmord att ens diskutera pedofilfrågan utan att i samma andetag lägga till några förbehåll eller fördomar. Och här valde han sådana som låser positionerna genom att inte ens erkänna oss som en jämnbördig part.
Alex Limonovic
October 26th, 2009 at 8:42 pm
Pedofiler ska inte ha rättigheter. Barn gillar inte att bli påsatta, fatta det och respektera. Ni pedofiler är och förblir dom mest hatade människorna på jorden. Och så ska det vara.
October 26th, 2009 at 8:51 pm
@ Tom: Du har verkligen inte läst någonting alls på denna blogg antar jag? Gör det först innan du bara glappar med käften och säger något lika “viktigt” som alla andra människor som inte har någon förmåga att tänka efter lite har gjort innan dig.
October 26th, 2009 at 9:54 pm
Tom
Jag förstår att du som vuxensexuell kan ha dåliga erfarenheter av barn. Du måste förstå att de inte ligger på samma mognadsnivå som du själv. Gör inte misstaget att applicera dina fantasier på barnet.
När jag “sitter på barn” så är det i regel under pågående bus och till ungarnas stora förtjusning.
Vad är det du brukar göra som de ogillar så mycket? Förklara gärna, som exklusiv pedofil har jag ibland svårt att följa era vuxensexuella tankar. Ni talar inte i klartext utan lämnar så mycket underförstått.
Barnen brukar uppskatta lek och bus mycket på mitt jobb. Har du problem i dina kontakter med barn så kan jag säkert ge dig några tips.
Du ska se att även du kan bli en bättre människa och sluta hata. Kunskap botar i princip alltid hat. Hat är en destruktiv känsla som enbart skapar fler problem.
Hälsningar,
Alex Limonovic