### ADMIN: Jag låser tråden 090820 - Stormen har lagt sig och denna diskussion kan därför läggas till handlingarna, i väntan på nästa vända i medierna. ###

Nu kan jag inte svara för Ante. Jag ger mitt svar som om Du riktat dessa ord till mig.

Du tolkar ordet “smeka” ur ett vuxensexuellt perspektiv.
Alla barn attraherar mig naturligtvis inte. Två exakt identiska handlingar med ett barn som attraherar mig i stunden eller ett jag inte bli attraherad av, skulle jag beskriva med olika ord, klappa eller smeka. Klappa kombinerat med pedofila sexuella känslor=smeka.
Handlingen är såklart vitt skilt från hur jag smeker min man.

En gång satt jag o pratade med Paulas pappa med Paula i mitt knä. Jag smekte, inför hans ögon, Paula på ryggen.
Likaså smeker jag min förälskelse bland mina dagisbarn inför ögonen på mina arbetskamrater.

Det “smeka” jag kan göra inför andra vuxna är okej, anser jag.
Det jag inte skulle kunna göra inför andra vuxna gör jag aldrig.

Vänligen Sara

Och jag är övertygad att barn känner på sig om någon är dum och vill illa för jag pratar om egen erfarenhet nu. Jag är väldigt omtyckt av barn och dom känner att jag är snäll o att jag är bara mej själv. Tar ca en 15 min innan jag har en skock ungar efter mej för dom dras till mej och jag vet inte varför men så är det. Att få leka med ungarna är det roligaste jag vet och jag har pysslat om många barn i mina dagar utan att skada dom på nått sätt.

Barn är mindre utvecklade och det är vad vi tycker om och att ha samlag med ett barn oavsätt kön så skadar man barnet för livet i medicinska syftet. och att det gör ont för henne så det skadar psykiskt med, så bara lika och smeka räcker väldigt länge för en pedofil som inte vill skada barnet på nått sätt. Finns sådana pedofiler som går hela vägen ut och det är dom som är sjuka och ska spärras in. Så det är skillnad på pedofil och pedofil. gämförelse till skol åldern om en snattar så snattar alla. inte kul att bli dragen över kanten om andra gör det.

Och jag är övertygad samt det duger gott åt mej att titta på lätt kläda barn i olika poser utan att någon vuxen är inblandad i bilden för det skulle bara förstöra det hela.

Kvinnor tar inte skada av sex därför är det fel att förbjuda sex för att det förekommer våldtäkter som både ger fysiska och psykiska skador. Det samma gäller vid pedofili och man måste skilja på de grova våldtäkter som vissa utför och liknande sexuella kontakter som jag upplevde som liten.

De flesta pedofiler förstår nog att storleksskillnaden mellan dem och ett barn gör att ett barn tar skada av fullbordade samlag, därför utgår jag ifrån att de flesta pedofiler nöjer sig med att se barn posera (oftast på bilder) eller att få smeka och kela med barn.

Jag hittade en intressant artikel som stödjer mycket av det du säger, att majoriteten av psykologer ifrågasätter användandet av pedofili som en sexuell störning. Kanske något som kan är värt att kika lite på, eller vad säger ni…?

Källa: Richard Green
Is Pedophilia a Mental Disorder?
Archives of Sexual Behavior, Vol. 31, No. 6, December 2002, pp. 467–471

http://www2.hu-berlin.de/sexology/BIB/pedophilia.htm#6

“På sätt och vis är ju även din kärlek till barnen utnyttjande, Sara, iochmed att du utnyttjar barnens naturliga kramiga kärleksbehov för din egen lust, även om det är nog så oskyldigt att det inte ens utåt sett går att särskilja från en “vanlig” persons kärlek och närhet till ett barn.”

Ja, precis. Inte ens vuxna ser något utåt. Jag behandlar mina flickor identiskt oavsett om vi har publik(oftast föräldrar eller mina arbetskamrater) eller ensam med barnet. Utnyttjande eller inte, det enda som spelar roll är att barnet mår bra av mig, idag och i framtiden. *ler*

”Jag har till exempel läst på om pedofili på andra sidor än detta lilla gäng här, och jag kan säga att alla pedofiler inte alls verkar vara så “beskedliga” och “kontrollerade”. VÄLDIGT ofta läser man argument från pedofiler att man ska tillåta barn utforska sin sexualitet tillsammans med vuxna, för att de helt enkelt vill och är nyfikna.”

Jag vill inte ta andra pedofiler i försvar, det finns svin bland oss också. Men jag vill försöka förklara vad jag tror det är som Du sett. Precis som vi(pedofiler och vuxensexuella) lägger olika betydelse i ordet “sex”, så tror jag detta mest är samma typ av kommunikationsproblem.

Jag har ju, så att säga, levt halva mitt liv som “extremt barnkär”, där jag inte förstod att mina känslor är just pedofili. Precis som någon (Du?) sa så trodde jag att en pedofil är en man som passerat 50 som skadar barn för sin egen “perversitets” skull. (jag tror inte det är helt ovanligt att kvinnor inte kopplar, faktiskt.)

Då, innan jag själv blev “en i gänget”, hade jag tolkat dessa texter precis så som Du gör.
Tex. Amarso brukar prata om det här. Det är typ filosofiska åsiktsdiskussioner som handlar om “i en annan värld”.

Barns sexualitet är tabuserad i vårt samhälle. Det är inte okej att ett barn sexuellt nyfiket om det riktar sig mot en vuxen. När barnet sen förstår att situationen var “fel”, som det betraktas i vårt samhälle, så mår barnet dåligt pga. tabut.

Skulle det som hände inte betraktas som “fel” skulle det barn som upplevde en positiv situation inte må dåligt i efterhand.

Det här med tabu det förstår inte barn, därför måste vi pedofiler, som har förståelsen för konsekvenser av detta slag, sätta stopp.

Det tex. Amarso menar är att detta inte är optimalt för barn och där är vi mer eller mindre eniga. (Vi skiljer oss i att jag inte anser att barn ska “utbildas” sexuellt oavsett samhällsklimat.)

Det handlar inte om att jag som pedofil vill ha mer av kakan. Jag är nöjd som det är. Det handlar om barnen och jag ska förklara med ett ex. taget från min semester.

Jag ligger i en säng och läser. In kommer mina resvänners dotter, 8 år.
Den här flickan är en pedofil mardröm, för mig, pga att hon är vad vi i vuxensexuella världen skulle kalla “het på gröten”. (jag behandar så klart henne väl iaf)

Det innebär att jag hela tiden måste sätta stopp. Men det svåra är att jag måste sätta stopp på ett sätt som inte ger skambelägger hennes sexuella nyfikenhet.

Oftast gör jag så att jag döljer stoppet med att börja busa. Då blir det kul och att jag stoppade henne går hon förbi.
En gång fick jag ljuga o säg att jag inte tycker om så. (Hon försökte, 2 gånger, på ett barns vis, tungkyssa mig. Så gör ju storebror o hans flickvän.)
Det gör ont i mig att behöva ljuga för henne.

Det optimala för barnet, anser jag, är att barn skulle kunna använda oss vuxna(oavsett om den vuxna är pedofil eller inte) som barnet väljer ut som “provdockor” utan att vi leder dom någonstans.
tex. i det här fallet: När hon stoppade in tungan i min mun hade jag i ett annat samhälle kunnat härma henne och gör likadant tillbaka. O så hade vi fnissat vi åt det.

Det är i vårt samhälle omöjligt, anser jag. Denna form av stopp innebär en onödig risk för skambeläggning av barnets sexualitet (om man sätter stopp på ett sätt som sänder ut signalen “nu gjorde du fel”).

Men vi lever i det här samhället. Och det är alla vuxnas ansvar att klara av att hantera problem som är skapade av samhällsstrukturen så att barnen mår bra.

Att pedofiler pratar om det här “i en annan värld” innebär alltså inte att man agerar så.
Vi lever under stigmatet. Detta stigma har två sidor där den ena sidan drabbar barn. (Se unoqrons berättelse med dockorna). Vi vet om det här. Vi vill inte riskera barnen ska hamna i den sitsen och bära stigmats tyngd. Därför sätter jag stopp för hennes tungkyssar, även om jag anser att det stoppet enbart behövs pga samhällets attityd och även om det känns så fel att ljuga. Barnet är viktigast i alla lägen, inte bara just då utan även i ett längre perspektiv.
Jag tror inte jag är unik i detta, snarare motsatsen.

Förstod du hur jag menar?

@ Anne:
”Problemet är bara att jag vill ha garantier eftersom jag är inte villig att riskera mitt barn för att testa om det fungerar. Jag är inte beredd att riskera något barn alls.”

Vet du, jag är pedofil på fritiden också. Jag antar att du då kommer isolera ditt barn från hela din omgivning?
Paula, flickan i min berättelse, är min bästa väninnas dotter. Skulle jag ha problem i huvudet som gjorde att jag hade dålig kontroll på mina handlingar så är det barnen i mitt privatliv som hade farit illa ut. Det är oändligt mycket lättare där än i yrket.

”Men fick jag 100%-iga garantier på att pedofiler kunde koppla bort dessa tankar och utföra sina arbeten bland barn utan att tänka sexrelaterade tankar, ja då skulle jag helt stödja alla pedofilers “frigörelse”.”

Mina tankar skadar ingen.
Men som Du ser i min berättelse så försökte jag tränga undan mina känslor och tankar. Det var ett mycket destruktivt beteende som fick mig må långt förbi dåligt. Idag är jag helt harmonisk just för att jag accepterar tom välkomnar mina pedofila känslor och att jag får en kontinuerlig närkontakt med barn i yrkets vanliga uppgifter.

Vem tror Du är bäst på att kontrollera sina handlingar, en människa som mår bra eller en som håller på att knäcka sig själv?

Därför kan jag ge dig en 100%-ig garanti. Jag kommer aldrig någonsin förtrycka mina känslor igen, i någon situation med barn. (Men alltid styra mina handlingar.)

Jag kan förstå och respekterar att Du upplever det som motbjudande att någon kanske tänder på just Ditt barn. Det är Dina känslor och Ditt ansvar att hantera.